Arbetsdomstolen
Om det blir uppstår en tvist som gäller kollektivavtalet när det fortfarande är i kraft, kan frågan avgöras i arbetsdomstolen. Arbetsdomstolen avgör bara tvister som gäller kollektivavtal och ger utlåtanden till andra domstolar om dessa tvister.
Arbetsdomstolen kan döma fackavdelningen, personalföreningen, fackförbundet eller arbetsgivarförbundet till plikt för en olaglig strejk eller lockout eller något annat brott mot kollektivavtalet.
Domstolens beslut kan inte överklagas till någon annan rättsinstans.
Arbetskonflikter
Arbetskonflikter är till exempel strejk, övertidsblockad och lockout.
Strejk och övertidsblockad är arbetskonflikter, alltså stridsåtgärder, som arbetstagarnas fackförbund startar. Lockout är en arbetskonflikt som arbetsgivarförbund startar.
En arbetskonflikt är den sista utvägen om man inte kan komma överens om anställningsvillkoren. Stridsåtgärderna grundar sig på att arbetstagarna är starka som grupp och du har rätt till att delta i en strejk eller annan stridsåtgärd med ditt fackförbunds tillstånd utan att behöva vara rädd för negativa konsekvenser. Rätten att strejka har starkt skydd i den finländska lagstiftningen.
Hur börjar en strejk?
Arbetstagarna eller arbetsgivaren kan inleda en arbetskonflikt när kollektivavtalet inte är i kraft. Oftast inleds arbetskonflikter medan förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal pågår.
Om arbetstagarna ska strejka, måste deras fackförbund meddela arbetsgivaren och riksförlikningsmannens byrå skriftligt minst två veckor innan strejken inleds. I meddelandet anger fackförbundet orsaken till strejken, när den inleds och vilken omfattning den har.
Arbetstagarna kan också strejka som protest eller för att påverka politiska beslutsfattare. Också då måste de informera riksförlikningsmannen. Proteststrejker och politiska strejker varar normalt en viss tid som facket har angett i förväg.
Arbetstagarna kan också gå ut i sympatistrejk. Syftet med en sympatistrejk är att stödja arbetstagare i en annan bransch så att de ska uppnå ett avtal. Även om sympatistrejker måste facket meddela i förväg.
Om en arbetskonflikt konstateras vara olaglig kan fackavdelningen, personalföreningen eller fackförbundet dömas till plikt för arbetskonflikten och försummelse av tillsynsskyldighet som gäller kollektivavtalet.
Hur får du pengar om du strejkar?
Du får ingen lön när du strejkar. Under strejktiden har du inte heller rätt till de förmåner som arbetsgivaren betalar, till exempel lunchförmån.
Fackförbundet kan dock betala strejkersättning till dig om du är medlem i förbundet.
För arbete som du redan har gjort får du lön även under strejken på den normala dagen för löneutbetalning.
Vad är en lockout?
Lockout är en arbetskonflikt som arbetsgivarna startar. Lockouten hindrar arbetstagarna från att utföra sitt jobb.
Arbetsgivaren måste ge arbetstagarnas fackförbund och riksförlikningsmannens byrå ett skriftligt meddelande minst två veckor innan arbetskonflikten inleds. I meddelandet anger arbetsgivaren orsaken till lockouten, när den inleds och vilken omfattning den har.
Om en arbetskonflikt konstateras vara olaglig kan arbetsgivarförbundet dömas till böter för arbetskonflikten och försummelse av tillsynsskyldighet som gäller kollektivavtalet.
Riksförlikningsmannen
Riksförlikningsmannens uppgift är att medla i arbetstvister och sträva efter att arbetstagarna eller arbetsgivarna inte behöver inleda stridsåtgärder. När ett kollektivavtal har löpt ut och förhandlingarna om ett nytt avtal inte framskrider, kan fackförbundet varsla om strejk och arbetsgivarförbundet kan varsla om lockout. Sedan börjar riksförlikningsmannen arbeta fram en förlikning mellan fackförbundet och arbetsgivarförbundet för att uppnå en överenskommelse och undvika en strejk eller lockout.
Om strejken eller lockouten ändå börjar, leder riksförlikningsmannen förhandlingarna. Sedan brukar förlikningsmannen ge ett förlikningsförslag, alltså ett medlingsbud, till parterna för godkännande. Fackförbundet och arbetsgivarförbundet kan sedan var för sig antingen godkänna eller förkasta förlikningsförslaget.
I Finland gäller tvångsmedling men inte tvångsförlikning. Det betyder att fackförbundet och arbetsgivarförbundet måste delta i förhandlingarna som riksförlikningsmannen leder, men de är inte tvungna att ingå en uppgörelse.