Fackförbund

Varför är det en god idé att vara medlem i ett fackförbund?

Alla som jobbar i Finland kan höra till ett fackförbund. Fackförbundet stöder och hjälper dig vid alla problem du kan stöta på som arbetstagare.  

Du behöver inte själv förstå allt som står i lagarna och kollektivavtalet. Om du tycker att något på din arbetsplats eller något med din anställning är fel, kan du alltid vända dig till fackförbundet och få hjälp. Även en liten oklarhet kan vara viktig. 

Förtroendemannen representerar fackförbundet på arbetsplatsen. Om ni inte har en förtroendeman på din arbetsplats kan du fråga fackförbundet direkt. 

Förtroendemannen 

Fackförbundet har tillsammans med arbetsgivarförbundet i branschen förhandlat fram ett kollektivavtal, som är ett regelverk för att utföra arbete och låta utföra arbete. Ett kollektivavtal gäller oftast en bransch, till exempel byggbranschen. Förhandlingarna om ett kollektivavtal kan ofta vara svåra. Ditt fackförbund är starkare i förhandlingarna om det har många medlemmar. Fackförbundet blir starkare genom att du ansluter dig som medlem. Då kan fackförbundet förhandla fram så bra anställningsvillkor som möjligt för dig. 

Vilket är ditt fackförbund?

Det är en god idé att höra till det fackförbund som förhandlar fram det kollektivavtal som gäller just ditt arbete eller din arbetsplats. Medlemmar från olika fackförbund kan jobba på samma arbetsplats.  

Du kan fråga dina arbetskamrater på arbetsplatsen vilket fackförbund de hör till eller hitta ditt eget fackförbund här. 

Så blir du medlem i ett fackförbund

1 Om du inte vet vilket som är ditt fackförbund 

Fyll i anslutningsblanketten på fackförbundets webbplats. Du hittar länkar till anslutningsblanketterna på adressen www.facket.fi. 

Förtroendemannen på din arbetsplats kan hjälpa dig att bli medlem. 

Som medlem i ett fackförbund betalar du medlemsavgift. Du kan betala avgiften själv eller be arbetsgivaren betala den direkt från din lön. Medlemsavgiften kan dras av i beskattningen. För medlemsavgiften får du tillgång till de tjänster som förbundet erbjuder.

Som medlem i ett fackförbund kan du också påverka olika frågor i arbetslivet. Om många unga är med i facket, är det lättare för dem att göra sin röst hörd när arbetsförhållandena eller avtalen i arbetslivet utvecklas.

Sju skäl att höra till ett fackförbund

När du börjar jobba är det en god idé att bli medlem i ett fackförbund. I Finland hör största delen av arbetstagarna till fackförbundet i den egna branschen. Du kan ansluta dig till fackförbundet redan under studietiden. 

1 Fackförbundet står på din sida 

Förbundet förhandlar för din räkning om löner och övriga anställningsvillkor med arbetsgivarförbundet i branschen. Så uppstår ett kollektivavtal, som ger dig bättre anställningsvillkor än de som lagen slår fast. 

2 De förtroendevalda förhandlar och hjälper dig på arbetsplatsen 

Förtroendemannen representerar fackförbundet och övervakar att arbetsgivaren följer kollektivavtalet. Om du har problem med arbetsgivaren kan du alltid tala om det för förtroendemannen, som kan reda ut saken med arbetsgivaren för din räkning. 

3 Fackförbundets rådgivning hjälper dig om du har problem med arbetsgivaren 

Du kan ringa förbundet för att fråga om råd. Vid behov kan du också få hjälp av fackförbundets jurister. De kan medla i tvister med arbetsgivaren och rentav driva frågan i rätten om det behövs. 

4 Fackförbunden bevakar arbetstagarnas intressen när lagar stiftas 

Tack vare fackförbunden har vi i Finland fem dagars arbetsvecka, högst åtta timmars arbetsdag samt rätt till semester, övertidsersättning och semesterpenning eller semesterpremie. 

5 Fackförbundet erbjuder utbildning, evenemang och gemenskap 

Du får information om de kurser och evenemang som ditt fackförbund erbjuder till exempel via förbundets webbplats eller kanaler i sociala medier. 

6 Ditt utkomstskydd vid arbetslöshet blir bättre om du också går med i en arbetslöshetskassa 

När du blir medlem i ett fackförbund kan du samtidigt ansluta dig till arbetslöshetskassan i din bransch. Om du blir arbetslös kan du få inkomstrelaterad dagpenning från arbetslöshetskassan. Den inkomstrelaterade dagpenningen är ofta bättre än den grunddagpenning som FPA betalar. Om du bara hör till en arbetslöshetskassa, men inte till ett fackförbund, kan du få inkomstrelaterad dagpenning, men du får inte hjälp om det uppstår problem på jobbet. 

7 Du får förmåner och rabatter 

Fackförbundens medlemmar kan få rabatter på till exempel bensin, försäkringar eller hotellbokningar. Vissa fackförbund erbjuder också till exempel billiga semesterstugor. 

Fackförbund och personalföreningar

När du hör till ett fackförbund hör du ofta också till någon av förbundets fackavdelningar eller personalföreningar. Till fackavdelningen eller personalföreningen hör alla fackförbundets medlemmar som jobbar på samma arbetsplats eller företag. Det finns också fackavdelningar och personalföreningar dit medlemmar inom en viss bransch eller från en viss region hör, och då kan medlemmarna jobba på olika arbetsplatser. 

Kollektivavtal är inte samma som arbetsavtal

Ett kollektivavtal (på finska työehtosopimus, TES) är ett avtal om anställningsvillkoren inom en viss bransch. Det fackförbund som representerar arbetstagarna i branschen förhandlar om kollektivavtalet med arbetsgivarförbundet.

Olika branscher (till exempel restaurangbranschen, städbranschen, byggnadsbranschen o.s.v.) har sina egna kollektivavtal. Där har man kommit överens om de allmänna anställningsvillkoren för branschen, alltså de regler som ska följas av dem som utför eller låter utföra arbete. Kollektivavtalet bestämmer till exempel hur mycket lön som minst ska betalas till arbetstagaren och vilken arbetstid som gäller inom branschen. Kollektivavtalet ingås för en viss tid, vanligen för 1–3 år.

Inom den offentliga sektorn – staten, kommunerna och församlingarna – jobbar också anställda i tjänsteförhållande. Deras löner och övriga anställningsvillkor bestäms i tjänstekollektivavtalen.

Anställningsvillkoren i arbetstagarens arbetsavtal ska vara minst lika bra som anställningsvillkoren i kollektivavtalet. I arbetsavtalet kan man också avtala om anställningsvillkor som är bättre än i kollektivavtalet.

När du börjar jobba på en ny arbetsplats ska du fråga vilket kollektivavtal som gäller där. Du får kollektivavtalet för din egen bransch på arbetsplatsen, via fackförbundet i din egen bransch eller från Finlex webbtjänst.

Centralorganisationerna på arbetsmarknaden

Arbetsmarknadsorganisationer är organisationer som representerar löntagare och arbetsgivare. 

Den finländska arbetsmarknadsmodellen innebär att parterna på arbetsmarknaden – alltså löntagarnas fackförbund och arbetsgivarförbunden – kommer överens om löntagarnas anställningsvillkor tillsammans. Fackförbunden hör till tre centralorganisationer för löntagare och arbetsgivarförbunden till fyra centralorganisationer för arbetsgivare. 

De finländska fackförbunden och deras centralorganisationer påverkar också den lagstiftning som gäller arbetslivet. De samarbetar till exempel med Finlands regering och riksdag. 

Löntagarnas centralorganisationer

Löntagarna representeras av tre centralorganisationer, vars medlemmar är fackförbund inom olika branscher. 

Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC 

FFC representerar arbetstagare inom industri, transport, privat servicesektor, offentlig sektor samt kultur och idrott. Till FFC:s medlemsförbund hör personer som jobbar till exempel på fabriker, kommuner, butiker och restauranger samt som bland annat städare och busschaufförer. 

Centralorganisationen för högutbildade i Finland Akava 

Akava representerar löntagare med universitets- och högskoleutbildning, såsom lärare, diplomingenjörer och ekonomer. 

STTK

Centralorganisationen för tjänstemän STTK representerar bland annat experter som jobbar till exempel på fabriker, daghem, åldringshem, sjukhus och banker. 

Arbetsgivarnas centralorganisationer

Arbetsgivarna representeras av fyra centralorganisationer, vars medlemmar är arbetsgivarförbund inom olika branscher. 

EK representerar bland annat arbetsgivarföretag inom den privata servicesektorn som är verksamma till exempel i städ- och fastighetstjänstbranschen, industrin, turist- och restaurangbranschen samt handeln. 

KT representerar kommuner som arbetsgivare och förhandlar alltså om löner och andra anställningsvillkor med fackförbund som representerar kommunanställda. 

SAMV representerar staten som arbetsgivare och förhandlar om anställningsvillkor med förbund som representerar statligt anställda. 

KyA representerar den evangelisk-lutherska kyrkan och dess församlingar som arbetsgivare och förhandlar med förbund som representerar löntagarna inom kyrkan.  

Arbetskonflikter

Arbetskonflikter är till exempel strejk, övertidsblockad och lockout. 

Strejk och övertidsblockad är arbetskonflikter, alltså stridsåtgärder, som arbetstagarnas fackförbund startar. Lockout är en arbetskonflikt som arbetsgivarförbund startar. 

En arbetskonflikt är den sista utvägen om man inte kan komma överens om anställningsvillkoren. Stridsåtgärderna grundar sig på att arbetstagarna är starka som grupp och du har rätt till att delta i en strejk eller annan stridsåtgärd med ditt fackförbunds tillstånd utan att behöva vara rädd för negativa konsekvenser. Rätten att strejka har starkt skydd i den finländska lagstiftningen. 

Hur börjar en strejk?

Arbetstagarna eller arbetsgivaren kan inleda en arbetskonflikt när kollektivavtalet inte är i kraft. Oftast inleds arbetskonflikter medan förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal pågår.  

Om arbetstagarna ska strejka, måste deras fackförbund meddela arbetsgivaren och riksförlikningsmannens byrå skriftligt minst två veckor innan strejken inleds. I meddelandet anger fackförbundet orsaken till strejken, när den inleds och vilken omfattning den har. 

Arbetstagarna kan också strejka som protest eller för att påverka politiska beslutsfattare. Också då måste de informera riksförlikningsmannen. Proteststrejker och politiska strejker varar normalt en viss tid som facket har angett i förväg. 

Arbetstagarna kan också gå ut i sympatistrejk. Syftet med en sympatistrejk är att stödja arbetstagare i en annan bransch så att de ska uppnå ett avtal. Även om sympatistrejker måste facket meddela i förväg. 

Om en arbetskonflikt konstateras vara olaglig kan fackavdelningen, personalföreningen eller fackförbundet dömas till plikt för arbetskonflikten och försummelse av tillsynsskyldighet som gäller kollektivavtalet. 

Hur får du pengar om du strejkar?

Du får ingen lön när du strejkar. Under strejktiden har du inte heller rätt till de förmåner som arbetsgivaren betalar, till exempel lunchförmån. 

Fackförbundet kan dock betala strejkersättning till dig om du är medlem i förbundet. 

För arbete som du redan har gjort får du lön även under strejken på den normala dagen för löneutbetalning. 

Vad är en lockout?

Lockout är en arbetskonflikt som arbetsgivarna startar. Lockouten hindrar arbetstagarna från att utföra sitt jobb. 

Arbetsgivaren måste ge arbetstagarnas fackförbund och riksförlikningsmannens byrå ett skriftligt meddelande minst två veckor innan arbetskonflikten inleds. I meddelandet anger arbetsgivaren orsaken till lockouten, när den inleds och vilken omfattning den har. 

Om en arbetskonflikt konstateras vara olaglig kan arbetsgivarförbundet dömas till böter för arbetskonflikten och försummelse av tillsynsskyldighet som gäller kollektivavtalet. 

Riksförlikningsmannen

Riksförlikningsmannens uppgift är att medla i arbetstvister och sträva efter att arbetstagarna eller arbetsgivarna inte behöver inleda stridsåtgärder. När ett kollektivavtal har löpt ut och förhandlingarna om ett nytt avtal inte framskrider, kan fackförbundet varsla om strejk och arbetsgivarförbundet kan varsla om lockout. Sedan börjar riksförlikningsmannen arbeta fram en förlikning mellan fackförbundet och arbetsgivarförbundet för att uppnå en överenskommelse och undvika en strejk eller lockout. 

Om strejken eller lockouten ändå börjar, leder riksförlikningsmannen förhandlingarna. Sedan brukar förlikningsmannen ge ett förlikningsförslag, alltså ett medlingsbud, till parterna för godkännande. Fackförbundet och arbetsgivarförbundet kan sedan var för sig antingen godkänna eller förkasta förlikningsförslaget. 

I Finland gäller tvångsmedling men inte tvångsförlikning. Det betyder att fackförbundet och arbetsgivarförbundet måste delta i förhandlingarna som riksförlikningsmannen leder, men de är inte tvungna att ingå en uppgörelse. 

Arbetsdomstolen

Om det blir uppstår en tvist som gäller kollektivavtalet när det fortfarande är i kraft, kan frågan avgöras i arbetsdomstolen. Arbetsdomstolen avgör bara tvister som gäller kollektivavtal och ger utlåtanden till andra domstolar om dessa tvister. 

Arbetsdomstolen kan döma fackavdelningen, personalföreningen, fackförbundet eller arbetsgivarförbundet till plikt för en olaglig strejk eller lockout eller något annat brott mot kollektivavtalet. 

Domstolens beslut kan inte överklagas till någon annan rättsinstans. 

Samarbete på arbetsplatsen

Samarbete innebär att arbetsgivaren och arbetstagarna förhandlar om olika frågor på arbetsplatsen. Målet med samarbetslagen är att arbetsgivaren och arbetstagarna tillsammans ska utveckla arbetet och arbetsförhållandena. 

Enligt lagen måste arbetsgivaren diskutera med arbetstagarna om frågor som gäller arbetet. Arbetsgivaren måste ge nödvändig information till arbetstagarna i god tid. 

Arbetstagaren har rätt att föreslå sådant som förbättrar arbetsförhållandena. Arbetsgivaren måste lyssna på förslagen och svara. 

På arbetsplatser med minst 20 anställda är det obligatoriskt med samarbetsförhandlingar innan arbetstagare sägs upp. Genom förhandlingarna försöker man att hitta andra lösningar i stället för att säga upp personal. 

Läs mer: 

Arbetarskydd.fi 

Har du problem med arbetsgivaren?

Om du har problem med din arbetsgivare i en fråga som till exempel gäller lön eller andra villkor i arbetsavtalet eller kollektivavtalet, ska du först försöka diskutera frågan med arbetsgivaren. Det går att lösa många problem redan i det skedet. 

Om ni inte lyckas lösa problemet kan du fråga om råd och hjälp: 

Om du hör till ett fackförbund 

Fråga förtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäktige på din arbetsplats om råd. Om förtroendemannen inte kan hjälpa dig att lösa problemet kan du kontakta ditt fackförbunds regionkontor eller förbundets telefonrådgivning för att fråga om råd. 

Om du inte hör till ett fackförbund 

Fråga en kollega eller arbetarskyddsfullmäktige på arbetsplatsen om råd. Om ni inte lyckas lösa problemet kan du kontakta arbetarskyddsmyndigheten eller FFC:s rådgivning om spelreglerna i arbetslivet. 

Har du problem med att få din lön?

Anteckna när och hur många timmar du har jobbat och jämför med din lönespecifikation för att kontrollera att allt stämmer överens.  Arbetsgivaren måste ge lönespecifikationen till arbetstagaren i samband med löneutbetalningen. Spara dina lönespecifikationer. 

Gör så här om du upptäcker fel eller brister i löneutbetalningen:  

1. Be att din arbetsgivare betalar din lön. Gör det med ett textmeddelande eller e-postmeddelande. 

2. Om arbetsgivaren inte betalar din lön trots din begäran kan du kontakta ditt fackförbund. Om du inte är medlem i ett fackförbund kan du vända dig till exempel till rättshjälpsbyrån eller en advokatbyrå. 

Om orsaken till att du inte får din lön är att arbetsgivaren inte har pengar för löneutbetalning, ska du kontakta lönegarantin utan dröjsmål. Du kan få din lön genom lönegarantin om din arbetsgivare saknar betalningsförmåga. 

Agera snabbt! Du måste göra din ansökan om lönegaranti inom tre månader efter att din lön borde ha betalats. 

Läs mer: 

Anvisningar för ansökan om lönegaranti  

Kontaktuppgifter till rättshjälpsbyråerna  

Rådgivningstjänster

FFC:s kostnadsfria rådgivning om spelreglerna i arbetslivet betjänar på numret 0800 414 004 på måndagar kl. 14–17 samt tisdagar och onsdagar kl. 9–11 och 12–15. Rådgivaren svarar också på frågor via e-post på adressen workinfinland@sak.fi. 

Arbetarskyddsmyndighetens telefonrådgivning betjänar på numret 0295 016 620 från måndag till fredag kl. 9–15. 

Känn igen utnyttjande i arbetet

Arbetsrelaterat utnyttjande innebär att arbetsgivaren till exempel

Arbetsrelaterat utnyttjande förekommer också i Finland. Ofta är offret en arbetstagare med utländsk bakgrund. Hen kanske inte känner till reglerna i det finländska arbetslivet eller är rädd för att förlora sin uppehållsrätt.

Om du misstänker att du har blivit utsatt för brottsligt utnyttjande av arbetskraft, kan du kontakta polisen eller Brottsofferjouren. Du kan kontakta Brottsofferjouren i förtroende och få råd om hur du kan gå vidare. Kontakta jouren via e-post (help@riku.fi) eller per telefon (även sms eller Whatsapp) på 040 632 9293.

Om utnyttjandet också innebär inskränkning av friheten, tvång, påtryckning, hot, tvång att ta på sig skuld, bedrägeri eller våld, kan det fylla kännetecknen för människohandel. Du kan kontakta Hjälpsystemet för offer för människohandel genom att ringa 0295 463 117.

Uppehållstillstånd eller intyg på grund av utnyttjande i arbetslivet

Om du har blivit utsatt för utnyttjande och betydande försummelse av arbetsgivaren, kan du ansöka om fortsatt uppehållstillstånd eller intyg över utvidgad rätt att jobba och byta arbetsgivare. Du ska ha ett uppehållstillstånd i Finland som inkluderar rätt att arbeta. Läs mer på Migrationsverkets webbplats.

Läs mer:
Polisen: Gör en brottsanmälan
Brottsofferjouren
Hjälpsystemet för offer för människohandel

Arbetslagstiftning

Arbetslagstiftningen gäller alla arbetsgivare

I arbetslivet finns många regler som arbetstagarna och arbetsgivarna måste följa. Reglerna grundar sig på lagar och avtal och de skyddar både arbetstagarna och arbetsgivarna.

I Finland är det både lagar och kollektivavtal som slår fast på vilka villkor man får arbeta och anställa arbetstagare. Lagarna gäller alla branscher. Arbetslagstiftningen slår fast vad man kan avtala om i kollektivavtal och arbetsavtal. Lönen och de övriga förmånerna får inte vara sämre än vad som bestäms i lagen och kollektivavtalen. Om din arbetsgivare inte är skyldig att följa kollektivavtalet, måste hen ändå följa finländsk lagstiftning.

Vad är trepartsmodellen?

I Finland bestämmer riksdagen om arbetslagstiftningen, men först kommer man överens om de lagar som gäller arbetslivet på trepartsbasis. 

Trepartsmodellen innebär att löntagarnas och arbetsgivarnas centralorganisationer samt statsmakten förhandlar tillsammans om den lagstiftning som gäller arbetslivet. Löntagarnas centralorganisationer är FFC, Akava och STTK, medan arbetsgivarnas centralorganisationer är EK, KT, SAMV och KyA. 

Trepartsmodellen är inte en finländsk uppfinning utan det har en lång internationell historia. Finland har genom internationella avtal förbundit sig att förhandla om alla frågor som gäller arbetslivet på trepartsbasis. 

I trepartsförhandlingar representeras arbetstagarna av de experter som jobbar på FFC och dess medlemsförbund. I förhandlingarna framför de sina synpunkter där arbetstagarnas intressen väger mest. De är experter på att främja arbetstagarnas intressen. De känner också till det dagliga arbetet på arbetsplatserna. 

Till exempel pensionssystemet, arbetarskyddet och socialskyddet utvecklas på trepartsbasis. Resultaten av trepartsarbetsgruppernas förhandlingar är ofta kompromisser. Resultaten av förhandlingarna är ofta en summa av många olika faktorer och alltid syns inte treparsarbetsgruppens inverkan utåt. Arbetsgruppernas arbete påverkar ändå arbetstagarnas vardag, rättigheter och arbetsliv i hög grad.  

Grå ekonomi

Grå ekonomi betyder att företag försöker att få ekonomiska fördelar genom att inte sköta sina skyldigheter som arbetsgivare. 

Grå ekonomi är till exempel 

Grå ekonomi finns inte om alla följer spelreglerna i arbetslivet. 

Grå ekonomi skadar både dig och samhället i stort. Om arbetsgivaren inte betalar de lagstadgade skatter och avgifter som ska betalas från din lön, tjänar du inte in pension genom arbetet och arbetstagaren försäkrar dig inte mot olyckor. Du har inte heller rätt till inkomstrelaterad sjukdagpenning eller arbetslöshetsförmån. Samtidigt får samhället inte de skatter som normalt betalas för arbetet. 

I Finland samarbetar till exempel myndigheter, politiker och fackförbund för att förebygga grå ekonomi. 

Bland annat arbetarskyddsmyndigheten strävar efter att förhindra grå ekonomi. Den övervakar till exempel att 

Internationella fackföreningsrörelsen

Europeiska unionen påverkar lagstiftningen om arbetslivet i Finland

Många lag- eller avtalsändringar som påverkar arbetslivet börjar med att Europeiska unionen (EU) förbereder ett nytt avtal som gäller arbetslivet. Sedan fortsätter arbetet i EU:s medlemsländer. I Finland deltar FFC och löntagarnas övriga centralorganisationer samt arbetsgivarnas centralorganisationer i det här arbetet.  

Arbetsmarknadsorganisationernas europeiska centralorganisationer kan förhandla och avtala om frågor som EU-kommissionen har föreslagit. Om de kan enas i förhandlingarna kan avtalet antas som EU:s direktiv. 

Att organisationerna på arbetsmarknaden samarbetar och förhandlar på det här sättet kallas för social dialog. Avtal som har ingåtts genom den sociala dialogen finns på FFC:s webbplats. 

Arbetstagarnas centralorganisationer i Finland har representanter i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor (på engelska). Europeiska ekonomiska och sociala kommittén ger råd till Europeiska unionens beslutsfattare i bland annat frågor som rör arbetslivet. Rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor påverkar EU:s lagstiftningsarbete. 

FFC och STTK har en gemensam EU-representation i Bryssel, FinUnions (på finska). FinUnions har till uppgift att bevaka de finländska löntagarnas intressen och informera de finländska organisationerna om EU:s verksamhet och beslut.  

FinUnions följer arbetsmarknadsfrågor i EU:s olika organ i samarbete med löntagarnas centralorganisationer och fackförbund i Finland. FinUnions samarbetar också med den europeiska fackliga samorganisationen ETUC. 

Internationella arbetstagarorganisationer

Internationella arbetstagarorganisationer är bland annat 

Av löntagarnas centralorganisationer i Finland är bland annat FFC medlem i alla dessa internationella organisationer. 

Internationella arbetsorganisationen ILO

Internationella arbetsorganisationen ILO främjar social rättvisa och mänskliga rättigheter i arbetslivet och förbättrar arbetstagarnas ställning och arbetsförhållanden i hela världen. Dessutom utvecklar ILO internationella standarder för arbetslivet. 

ILO är den enda organisationen inom Förenta nationerna (FN) som fungerar på trepartsbasis. Utöver olika länders regeringar är representanter för ländernas löntagare och arbetsgivare med och bestämmer om olika frågor i ILO. Finland är en av ILO:s medlemsstater.  

ILO:s konventioner och rekommendationer bildar en internationell norm för arbetslivet, och utgör alltså utgångspunkten för arbetslivets alla regler även i Finland. ILO har antagit sammanlagt 400 konventioner och rekommendationer. Av dessa har Finland tagit i bruk eller ratificerat ungefär 100. ILO:s konventioner har påverkat den finländska arbetslagstiftningen i hög grad. 

ILO har fastställt grundläggande rättigheter för arbetslivet som är utgångspunkten för alla internationella normer i arbetslivet. Dessa grundläggande rättigheter är rätten att organisera sig, förbud mot tvångsarbete, förbud mot barnarbete och förbud mot diskriminering.  

Är du intresserad av internationell påverkan?

Du kan påverka rättigheterna i arbetslivet och de mänskliga rättigheterna i världen. Vi kan alla vara aktiva i sociala medier och olika nätverk samt delta i projekt och evenemang tillsammans med icke-statliga organisationer.  

Du kan också påverka genom SASK, Fackliga solidaritetscentralen i Finland (på finska). SASK är de finländska fackförbundens organisation för utvecklingssamarbete.  Organisationen verkar för att förbättra de mänskliga rättigheterna inom arbetslivet globalt genom att motverka fattigdom, barnarbete, tvångsarbete och andra problem i arbetslivet. SASK har som mål att alla ska ha en lön som det går att leva på. 

SASK samarbetar med fackföreningsrörelsen i olika länder i Afrika, Asien och Latinamerika. SASK stöder och förstärker fackförbunden i de olika länderna så att de själva kan förbättra ställningen för arbetstagarna i sina länder. 

Finländska fackförbund – kanske också ditt fackförbund – stöder SASK:s arbete. Alla kan stödja SASK:s verksamhet och alla som är intresserade av mänskliga rättigheter och möjligheten att påverka kan bidra till verksamheten. Du kan till exempel bli stödmedlem i SASK (på finska) eller lära dig mer om organisationens arbete som ambassadör för SASK (på finska).