Hur börjar en strejk?
Arbetstagarna eller arbetsgivaren kan inleda en arbetskonflikt när kollektivavtalet inte är i kraft. Oftast inleds arbetskonflikter medan förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal pågår.  
Om arbetstagarna ska strejka, måste deras fackförbund meddela arbetsgivaren och riksmedlarens byrå skriftligt minst två veckor innan strejken inleds. I meddelandet anger fackförbundet orsaken till strejken, när den inleds och vilken omfattning den har. 
Arbetstagarna kan också verkställa politiska stridsåtgärder för att påverka de politiska beslutsfattarna. Facket måste ge ett förhandsmeddelande om en politisk strejk och strejken får pågå i högst 24 timmar.. 
Arbetstagarna kan också gå ut i sympatistrejk. Syftet med en sympatistrejk är att stödja arbetstagare i en annan bransch så att de ska uppnå ett avtal. Även om sympatistrejker måste facket meddela i förväg. 
Om en arbetskonflikt konstateras vara olaglig kan fackavdelningen, personalföreningen eller fackförbundet dömas till böter för arbetskonflikten och för att ha försummat att övervaka att kollektivavtalet följs.

Uppdaterad 03.02.2025

Arbetskonflikter
Arbetskonflikter är till exempel strejk, övertidsblockad och lockout. 
Strejk och övertidsblockad är arbetskonflikter, alltså stridsåtgärder, som arbetstagarnas fackförbund startar. Lockout är en arbetskonflikt som arbetsgivarförbund startar. 
En arbetskonflikt är den sista utvägen om man inte kan komma överens om anställningsvillkoren. Stridsåtgärderna grundar sig på att arbetstagarna är starka som grupp och du har rätt till att delta i en strejk eller annan stridsåtgärd med ditt fackförbunds tillstånd utan att behöva vara rädd för negativa konsekvenser. Rätten att strejka har starkt skydd i den finländska lagstiftningen. 
Hur får du pengar om du strejkar?
Du får ingen lön när du strejkar. Under strejktiden har du inte heller rätt till de förmåner som arbetsgivaren betalar, till exempel lunchförmån. 
Fackförbundet kan dock betala strejkersättning till dig om du är medlem i förbundet. 
För arbete som du redan har gjort får du lön även under strejken på den normala dagen för löneutbetalning. 
Vad är en lockout?
Lockout är en arbetskonflikt som arbetsgivarna startar. Lockouten hindrar arbetstagarna från att utföra sitt jobb. 
Arbetsgivaren måste ge arbetstagarnas fackförbund och riksmedlarens byrå ett skriftligt meddelande minst två veckor innan arbetskonflikten inleds. I meddelandet anger arbetsgivaren orsaken till lockouten, när den inleds och vilken omfattning den har. 
Om en arbetskonflikt konstateras vara olaglig kan arbetsgivarförbundet dömas till böter för arbetskonflikten och för att ha försummat att övervaka att kollektivavtalet följs. 
Riksmedlaren
Riksmedlarens uppgift är att medla i arbetstvister och sträva efter att arbetstagarna eller arbetsgivarna inte behöver inleda stridsåtgärder. När ett kollektivavtal har löpt ut och förhandlingarna om ett nytt avtal inte framskrider, kan fackförbundet varsla om strejk och arbetsgivarförbundet kan varsla om lockout. Sedan börjar riksmedlaren arbeta fram en förlikning mellan fackförbundet och arbetsgivarförbundet för att uppnå en överenskommelse och undvika en strejk eller lockout. 
Om strejken eller lockouten ändå börjar, leder riksmedlaren förhandlingarna. Sedan brukar medlaren ge ett förlikningsförslag, alltså ett medlingsbud, till parterna för godkännande. Fackförbundet och arbetsgivarförbundet kan sedan var för sig antingen godkänna eller förkasta förlikningsförslaget. 
I Finland gäller tvångsmedling men inte tvångsförlikning. Det betyder att fackförbundet och arbetsgivarförbundet måste delta i förhandlingarna som riksmedlaren leder, men de är inte tvungna att ingå en uppgörelse. 
Arbetsdomstolen
Om det blir uppstår en tvist som gäller kollektivavtalet när det fortfarande är i kraft, kan frågan avgöras i arbetsdomstolen. Arbetsdomstolen avgör bara tvister som gäller kollektivavtal och ger utlåtanden till andra domstolar om dessa tvister. 
Arbetsdomstolen kan döma fackavdelningen, personalföreningen, fackförbundet eller arbetsgivarförbundet till plikt för en olaglig strejk eller lockout eller något annat brott mot kollektivavtalet. 
Domstolens beslut kan inte överklagas till någon annan rättsinstans. 

Inställningar för kakor

Nödvändiga kakor

De här kakorna är nödvändiga för att tekniken på webbplatsen ska fungera, och det går inte att koppla bort dem. De funktionella kakorna är relevanta för att du till exempel ska kunna surfa på vår webbplats och för att egenskaperna på webbplatsen ska kunna användas.

Analyskakor

De här kakorna samlar endast in anonym information om hur webbplatsen används. Med hjälp av analyskakorna kan vi mäta och analysera hur vår webbplats fungerar. Vi använder de här kakorna till exempel för att veta vilket innehåll på vår webbplats som är populärt och för att försäkra oss om att besökarna hittar innehåll som är relevant för dem. All insamlad information är statistiskt material, och det går inte att identifiera personer utifrån informationen. Du kan ändå koppla bort användningen av de här kakorna när som helst.

Riktade kakor och reklamkakor

Vi kan använda de här kakorna till exempel för att göra den reklam som riktas till dig exaktare och intressantare. Kakorna kan också användas för att anpassa innehållet på vår webbplats så att det är mer intressant för dig. Insamlingen av information grundar sig på identifieringen av din webbläsare eller enhet. Om du vill kan du när som helst stänga av användningen av de här kakorna.