Lön
Lön är ersättning för det arbete du utför.
Lönen får inte vara sämre än den minimilön som finns inskriven i kollektivavtalet. Minimilönen är det belopp som minst ska betalas för ditt arbete. Om det inte finns något kollektivavtal i din bransch, ska lönen ändå vara rimlig. Det betyder att lönen ska motsvara den lön som betalas för andra liknande arbeten.
I lönen kan det också ingå olika tillägg. Tilläggen är ersättningar utöver grundlönen. Du kan till exempel få kvällsarbetstillägg, nattarbetstillägg, lördagstillägg eller söndagstillägg. Till exempel för arbete som utförs på söndagar betalas en lön som är förhöjd med 100 procent. Du får alltså dubbel lön, om man inte annat har kommit överens om annat i kollektivavtalet i branschen.
Lönen betalas vanligen in på ett bankkonto.
Månadslön
Om du har månadslön, får du lön en gång i månaden. Lönebetalningsperioden är då en månad. Med lönebetalningsperiod avses den tid för vilken lön betalas åt gången.
Timlön
Om du har timlön, får du lön med två veckors mellanrum. Timlönen som betalas ut beror på hur många timmar du har jobbat.
Lönespecifikation eller lönekvitto
När du får lön ska du alltid få en lönespecifikation. Den kallas också lönekvitto, löneremsa eller lönebesked. Lönespecifikationen visar hur mycket du har fått betalt, vad som har dragits av från den här bruttolönen och hur mycket pengar, alltså vilken nettolön, som betalas in på ditt konto.
Varje gång du får lön, betalar du skatter och andra lagstadgade avgifter från din lön. Den summa som du får på ditt konto är alltså mindre än den lön som står inskriven i arbetsavtalet.
Kontrollera alltid din lönespecifikation noggrant!
I lönespecifikationen ska åtminstone följande information finnas med
- Arbetsgivarens namn
- Arbetstagarens namn (ditt namn)
- Löneperiod: period för vilken lönen betalas
- Löneutbetalningsdag: datum då lönen ska finnas på ditt konto
- Bruttolön (om du får timlön ska också lönen per timme visas). Bruttolönen anger din grundlön enligt arbetsavtalet. Till exempel skatter har ännu inte dragits av från bruttolönen.
- Tillägg:
– Övertidstillägg: du får övertidstillägg om du har jobbat mer än den normala arbetstiden och kollektivavtalet i din bransch innehåller tillägg eller ersättning för övertidsarbete.
– Kvällsarbetstillägg, nattarbetstillägg, lördagstillägg, söndagstillägg och söckenhelgsersättning: du kan få olika slags tillägg som ingår i kollektivavtalet om du har arbetat kvällar, nätter, lördagar, söndagar eller helgdagar som infaller på en vardag. Till exempel för arbete som utförs på söndagar betalas dubbel lön (100 procent mer än för vardagar), om inte kollektivavtalet slår fast andra villkor.
– Även för tillägg betalas skatt. - Naturaförmåner: En naturaförmån är en lön som kan betalas i pengar eller i någon annan form än pengar. Till exempel kan en telefon som arbetsgivaren ger dig vara en naturaförmån, om du inte behöver betala för att använda telefonen. En naturaförmån kan också vara till exempel en måltidsförmån, en motionsförmån eller en bil. Även för naturaförmåner betalas förskottsinnehållning, alltså skatt.
- Avdrag på lön:
– Förskottsinnehållning, d.v.s. skatt: Ditt personliga skattekort som din arbetsgivare har fått anger hur mycket skatter, alltså vilken förskottsinnehållning, som dras av från din lön.
– Arbetspensionsförsäkringsavgift: Du börjar tjäna in arbetspension redan när du är 17 år, och därefter dras alltid arbetspensionsavgiften av från lönen.
– Arbetslöshetsförsäkringsavgift
– Sjukförsäkringens dagpenningspremie (tas inte ut om årsinkomsten blir liten)
– Andra eventuella avdrag: till exempel medlemsavgiften i ett fackförbund, om du har anslutit dig till facket och du har kommit överens om att din arbetsgivare ska beräkna och betala medlemsavgiften direkt från din lön.
När din anställning upphör måste arbetsgivaren genast betala din sista lön, alltså din slutlön, om du inte har kommit överens med arbetsgivaren om något annat i arbetsavtalet eller på något annat sätt. Om du under din anställning har tjänat in semesterdagar som du inte har tagit ut som lediga dagar, ska du i samband med den sista lönen få ledigheten i pengar, alltså som semesterersättning. I slutlönen ingår också den här semesterersättningen.
När lönen inte räcker till
Om du är studerande eller deltidsanställd eller har ett nolltimmarsavtal, är det möjligt att din lön inte räcker till för att leva på. Då kan du ansöka om och få stöd från FPA.
Bostadsbidrag
FPA kan ge bostadsbidrag, d.v.s. pengar för att betala hyran eller vederlaget för bostaden. Du kan få stöd för olika slags bostäder, till exempel hyresbostad och ägarbostad. Bostadsbidragets belopp beror på hur mycket lön, studiestöd eller arbetslöshetsförmån du får och hur mycket du betalar för ditt boende. Boendeutgifter är hyra och vattenavgifter samt vederlag, skötselkostnader och räntor på bostadslån för ägarbostad.
Utkomststöd
FPA kan ge dig utkomststöd om din lön eller något annat stöd är mindre än utkomststödet. Du kan också få utkomststöd om du inte har jobb och inte är berättigad till något annat stöd.
Har du problem med att få din lön?
Anteckna när och hur många timmar du har jobbat och jämför med din lönespecifikation för att kontrollera att allt stämmer överens. Arbetsgivaren måste ge lönespecifikationen till arbetstagaren i samband med löneutbetalningen. Spara dina lönespecifikationer.
Gör så här om du upptäcker fel eller brister i löneutbetalningen:
1. Be att din arbetsgivare betalar din lön. Gör det med ett textmeddelande eller e-postmeddelande.
2. Om arbetsgivaren inte betalar din lön trots din begäran kan du kontakta ditt fackförbund. Om du inte är medlem i ett fackförbund kan du vända dig till exempel till rättshjälpsbyrån eller en advokatbyrå.
Om orsaken till att du inte får din lön är att arbetsgivaren inte har pengar för löneutbetalning, ska du kontakta lönegarantin utan dröjsmål. Du kan få din lön genom lönegarantin om din arbetsgivare saknar betalningsförmåga.
Agera snabbt! Du måste göra din ansökan om lönegaranti inom tre månader efter att din lön borde ha betalats.
Läs mer: