Arbetstagarens skyldigheter

Gör ditt jobb väl och följ arbetsgivarens råd och anvisningar. Både du och arbetsgivaren har rättigheter och skyldigheter.

Berätta inte arbetsgivarens hemligheter för någon annan

Du har förbud mot att röja affärs- och yrkeshemligheter. Det betyder att du inte får berätta vidare hemlig information som skulle kunna skada arbetsgivaren ekonomiskt om informationen avslöjades. Om du inte vet vilka uppgifter som är hemliga, kan du fråga din arbetsgivare.

Om du misstänker att arbetsgivaren agerar på ett sätt som strider mot lagen eller på något annat sätt är felaktigt, kan du tala med förtroendemannen om saken.

Du får inte jobba för ett annat företag om det skadar din arbetsgivare

Du har förbud mot konkurrerande verksamhet. Det betyder att du under din anställning inte får arbeta för ett konkurrerande företag, om det skadar din arbetsgivare.

Om du har ett nolltimmarsavtal och din arbetsgivare inte ger dig tillräckligt med arbetstimmar har du rätt att också jobba för andra arbetsgivare.

Om du gör misstag eller bryter mot reglerna, kan arbetsgivaren hålla ett förmaningstal eller ge dig en varning

Om du gör ett misstag i ditt arbete, låter bli att göra något eller på något annat sätt bryter mot arbetsplatsens regler, kan arbetsgivaren hålla ett förmaningstal för dig. Det betyder att hen talar om för dig vad du har gjort fel och hur du gör det rätt. Om du inte förstår vilket misstag du har gjort, ska du be din chef att förklara saken närmare.

Om du har försummat dina arbetsuppgifter kan din arbetsgivare ge dig en varning. En sådan försummelse kan till exempel vara att du inte har följt arbetstiderna. Ofta ges varningen i skriftlig form och arbetsgivaren ber om din underskrift. Det är viktigt att du förstår orsaken till varningen och vad du har gjort fel. Om du tycker att varningen är obefogad, kan du förneka den. Vid behov kan du fråga förtroendemannen på din arbetsplats eller ditt fackförbund om råd.

Om du upprepade gånger låter bli att följa arbetsgivarens anvisningar och får flera varningar, kan arbetsgivaren ha rätt att säga upp dig. Om du begår ett allvarligt misstag kan arbetsgivaren säga upp dig på grund av det enda misstaget. Om du råkar ut för det här och du anser att arbetsgivaren har handlat fel, ska du fråga förtroendemannen eller fackförbundet om råd.

Jobba omsorgsfullt och försiktigt

Arbetsgivaren har huvudansvaret för säkerheten på arbetsplatsen, men också arbetstagaren har skyldigheter när det gäller säkerheten. Följ arbetsgivarens säkerhetsanvisningar. Använd sådana kläder att de inte medför risk för olycksfall, och använd den skyddsutrustning och de skyddsanordningar som föreskrivs för arbetet. Upprätthåll också för din del ordning och renlighet på arbetsplatsen. Behandla andra arbetstagare på ett sakligt sätt och trakassera dem inte.

Om du upptäcker brister i arbetsförhållandena, konstruktionerna, maskinerna, anordningarna eller arbets- och skyddsutrustningen på arbetsplatsen, ska du informera din arbetsgivare om det här. Gör det också om det bara är nära ögat och du inte råkar ut för en olycka, för tillbuden ger värdefull information och arbetsgivaren kan åtgärda bristerna innan en olycka hinner ske.

Om arbetet medför allvarlig fara för ditt liv eller din hälsa eller för andra arbetstagares liv eller hälsa, har du rätt att avstå från att utföra arbetet.

Arbetsgivaren har rätt att leda och övervaka ditt arbete

Arbetsgivaren har ledningsrätt, d.v.s. direktionsrätt. Det innebär att arbetsgivaren enligt lagen har rätt att leda och övervaka arbetet.

Arbetsgivaren har också tolkningsföreträde. Det betyder att arbetsgivaren tillfälligt kan tolka vad en sak i arbetslagstiftningen, kollektivavtalet eller arbetsavtalet innebär på arbetsplatsen.

Begränsningar för unga arbetstagare

Lagen om unga arbetstagare skyddar arbetstagare under 18 år. Jobbet får inte skada ungas hälsa eller utveckling eller störa skolgången. Handledningen och övervakningen av en ung person i arbetet ska genomföras särskilt väl.

Så här skyddar lagen arbetstagare under 18 år:

Lön

Lön är ersättning för det arbete du utför.

Lönen får inte vara sämre än den minimilön som finns inskriven i kollektivavtalet. Minimilönen är det belopp som minst ska betalas för ditt arbete. Om det inte finns något kollektivavtal i din bransch, ska lönen ändå vara rimlig. Det betyder att lönen ska motsvara den lön som betalas för andra liknande arbeten.

I lönen kan det också ingå olika tillägg. Tilläggen är ersättningar utöver grundlönen. Du kan till exempel få kvällsarbetstillägg, nattarbetstillägg, lördagstillägg eller söndagstillägg. Till exempel för arbete som utförs på söndagar betalas en lön som är förhöjd med 100 procent. Du får alltså dubbel lön, om man inte annat har kommit överens om annat i kollektivavtalet i branschen.

Lönen betalas vanligen in på ett bankkonto.

Månadslön

Om du har månadslön, får du lön en gång i månaden. Lönebetalningsperioden är då en månad. Med lönebetalningsperiod avses den tid för vilken lön betalas åt gången.

Timlön

Om du har timlön, får du lön med två veckors mellanrum. Timlönen som betalas ut beror på hur många timmar du har jobbat.

Lönespecifikation eller lönekvitto

När du får lön ska du alltid få en lönespecifikation. Den kallas också lönekvitto, löneremsa eller lönebesked. Lönespecifikationen visar hur mycket du har fått betalt, vad som har dragits av från den här bruttolönen och hur mycket pengar, alltså vilken nettolön, som betalas in på ditt konto.

Varje gång du får lön, betalar du skatter och andra lagstadgade avgifter från din lön. Den summa som du får på ditt konto är alltså mindre än den lön som står inskriven i arbetsavtalet.

Kontrollera alltid din lönespecifikation noggrant!

I lönespecifikationen ska åtminstone följande information finnas med

När din anställning upphör måste arbetsgivaren genast betala din sista lön, alltså din slutlön, om du inte har kommit överens med arbetsgivaren om något annat i arbetsavtalet eller på något annat sätt. Om du under din anställning har tjänat in semesterdagar som du inte har tagit ut som lediga dagar, ska du i samband med den sista lönen få ledigheten i pengar, alltså som semesterersättning. I slutlönen ingår också den här semesterersättningen.

När lönen inte räcker till

Om du är studerande eller deltidsanställd eller har ett nolltimmarsavtal, är det möjligt att din lön inte räcker till för att leva på. Då kan du ansöka om och få stöd från FPA.

Bostadsbidrag

FPA kan ge bostadsbidrag, d.v.s. pengar för att betala hyran eller vederlaget för bostaden. Du kan få stöd för olika slags bostäder, till exempel hyresbostad och ägarbostad. Bostadsbidragets belopp beror på hur mycket lön, studiestöd eller arbetslöshetsförmån du får och hur mycket du betalar för ditt boende. Boendeutgifter är hyra och vattenavgifter samt vederlag, skötselkostnader och räntor på bostadslån för ägarbostad.

Läs mer:
FPA: Allmänt bostadsbidrag

Utkomststöd

FPA kan ge dig utkomststöd om din lön eller något annat stöd är mindre än utkomststödet. Du kan också få utkomststöd om du inte har jobb och inte är berättigad till något annat stöd.

Läs mer:
FPA: Utkomststöd

Har du problem med att få din lön?

Anteckna när och hur många timmar du har jobbat och jämför med din lönespecifikation för att kontrollera att allt stämmer överens.  Arbetsgivaren måste ge lönespecifikationen till arbetstagaren i samband med löneutbetalningen. Spara dina lönespecifikationer. 

Gör så här om du upptäcker fel eller brister i löneutbetalningen:  

1. Be att din arbetsgivare betalar din lön. Gör det med ett textmeddelande eller e-postmeddelande. 

2. Om arbetsgivaren inte betalar din lön trots din begäran kan du kontakta ditt fackförbund. Om du inte är medlem i ett fackförbund kan du vända dig till exempel till rättshjälpsbyrån eller en advokatbyrå. 

Om orsaken till att du inte får din lön är att arbetsgivaren inte har pengar för löneutbetalning, ska du kontakta lönegarantin utan dröjsmål. Du kan få din lön genom lönegarantin om din arbetsgivare saknar betalningsförmåga. 

Agera snabbt! Du måste göra din ansökan om lönegaranti inom tre månader efter att din lön borde ha betalats. 

Läs mer: 
Anvisningar för ansökan om lönegaranti
Kontaktuppgifter till rättshjälpsbyråerna  

Pension

När du jobbar betalas arbetspensionsförsäkringsavgifter från din lön. Det betyder att ditt arbete ökar din framtida pension. När du är så gammal att du inte längre jobbar utan går i pension kan du försörja dig på arbetspensionen. Det är också möjligt att du blir tvungen att sluta jobba och få lön på grund av arbetsoförmåga. Du kan också få pension på grund av makes/makas eller förälders död.

Du börjar tjäna in arbetspension redan vid 17 års ålder, och därefter innehålls arbetspensionsförsäkringsavgifter på din lön.

Om din arbetspension förblir liten eller om du inte har fått någon lön alls, kan du få FPA:s folkpension och eventuellt också garantipension.

Arbetsgivaren sköter din arbetspensionsförsäkring

Arbetspension är en lagstadgad obligatorisk försäkring som arbetsgivaren sköter åt dig. Du tjänar in pension när du jobbar, alltså på alla de löner som du har fått på alla dina arbetsplatser. Arbetsgivaren ska från varje lön dra av arbetspensionsavgiften. Avgiften framgår av din lönespecifikation.

När du sysselsätter dig som företagare ansvarar du själv också för att sköta den lagstadgade pensionsförsäkringen för företagare.

Även om du byter arbetsplats, eller om du slutar som löntagare och blir företagare eller tvärtom, förblir uppgifterna om den pension som du har tjänat in i arbetspensionsanstalternas och Pensionsskyddscentralens register. Du kan kontrollera uppgifterna i arbetspensionsutdraget.

Läs mer:
Arbetspension.fi

Arbetstid

Arbetstiden är den tid som du använder för att utföra arbetet eller är tillgänglig för arbetsgivaren. Resor mellan hemmet och arbetsplatsen är vanligtvis inte arbetstid.

Olika branscher har olika arbetstider. Enligt lagen kan den ordinarie arbetstiden vara högst åtta timmar om dygnet och 40 timmar i veckan. I kollektivavtalen har man vanligen kommit överens om kortare arbetstid.

På arbetsgivarens initiativ kan över åtta timmars arbetspass utföras som övertidsarbete, men då ska arbetstagarens alltid ge sitt samtycke.

Heltidsarbete

Arbete på heltid, d.v.s. heltidsarbete, innebär att du jobbar hela arbetsdagen, vanligen fem dagar i veckan. Enligt arbetstidslagen är den ordinarie arbetstiden högst 8 timmar per dag och 40 timmar per vecka. I kollektivavtalen har man vanligen kommit överens om kortare arbetstid.

Deltidsarbete

Arbete på deltid, d.v.s. deltidsarbete, innebär att du bara jobbar en del av arbetsdagen eller en del av arbetsveckan. Du jobbar alltså mindre än vid heltidsarbete.

Om du är deltidsanställd har du rätt till mertidsarbete. Det betyder att din arbetsgivare kan erbjuda dig fler arbetstimmar, om du så önskar, upp till antalet timmar i heltidsarbete. Mertidsarbete är inte samma sak som övertidsarbete. Övertid är arbete som överskrider arbetstiden i heltidsarbete och för övertid ska du få extra ersättning.

Berätta för din arbetsgivare om du vill jobba fler timmar än vad som står i ditt arbetsavtal.

Mertidsarbete

Mertidsarbete är arbete som utförs utöver den arbetstid som ni har kommit överens om i arbetsavtalet. Arbetstiden får ändå inte överstiga 40 timmar i veckan. För mertidsarbete ska arbetsgivaren betala minst samma lön som för annat arbete. Du kan också komma överens med arbetsgivaren om att du får ersättning för mertidsarbetet i form av avlönad ledighet.

Mertidsarbete utförs på arbetsgivarens initiativ och för mertidsarbete krävs alltid ditt samtycke. Du kan ge ditt samtycke till mertidsarbete varje gång separat, för viss tid eller tills vidare. Ni kan också skriva in i arbetsavtalet att du ger ditt samtycke till mertidsarbete, men även då har du rätt att av grundad personlig anledning vägra ta emot mertidsarbete under de lediga dagar som har antecknats i arbetsschemat.

Om du har avtalat om varierande arbetstid, till exempel med ett nolltimmaravtal, får arbetsgivaren låta dig utföra mertidsarbete utöver den arbetstid som antecknats i arbetsschemat endast om du varje gång separat eller för en kort tid åt gången samtycker till det.

Nolltimmarsarbete

Nolltimmarsarbete betyder att arbetsgivaren inte behöver ge dig några arbetstimmar alls. Om det står i ditt arbetsavtal att din arbetstid är 0–20 timmar i veckan, är det ett nolltimmarsavtal. Om du har noll arbetstimmar får du ingen lön. Kom ihåg att om arbetsgivaren helt slutar erbjuda dig arbete, ska arbetsgivaren ge dig en skriftlig utredning av orsakerna till att arbetet minskar, om du ber om det.

Om arbetsgivaren erbjuder dig ett nolltimmarsavtal, bör du alltid försöka komma överens med arbetsgivaren om ett minimiantal timmar. Då måste du få lön åtminstone för de timmarna, även om du inte har något arbete.

Arbetsgivaren får inte erbjuda ett nolltimmarsavtal åt dig om det finns ett kontinuerligt behov av arbetskraft för att utföra det arbete som anställningen gäller.

Om du jobbar med ett nolltimmarsavtal är arbetsgivaren skyldig att med högst 12 månaders mellanrum granska hur många arbetstimmar du har jobbat. Om det förverkligade antalet arbetstimmar under granskningsperioden och arbetsgivarens behov av arbetskraft visar att din minimiarbetstid kan höjas, ska arbetsgivaren erbjuda dig en höjning av minimiarbetstiden.

Nolltimmarsavtal kallas också nollavtal och avtal om varierande arbetstid.

Skiftarbete och periodarbete

Skiftarbete eller periodarbete innebär att din arbetstid varierar. Du kan jobba vid olika tider på olika dagar. Dina skift kan vara morgonskift, dagskift, kvällsskift eller nattskift. För kvälls- och nattskift betalas kvälls- och nattarbetstillägg. Du hittar information om alla tillägg i ditt kollektivavtal.

Nattarbete

Nattarbete utförs mellan klockan 23 och 06. Skiftarbete innebär ofta att du också kan ha nattskift. För nattarbete ska du vanligtvis få nattarbetstillägg.

Nattarbete är tyngre än dagarbete och därför finns begränsningar om arbete nattetid i arbetstidslagen. Nattarbete är tillåtet endast i vissa arbeten och situationer.

Nattarbete är i regel förbjudet för personer under 18 år. Du hittar närmare anvisningar om nattarbete i kollektivavtalet i din bransch.

Övertidsarbete

Övertidsarbete är arbete som utförs utöver den ordinarie arbetstiden på åtta timmar per dag. Övertidsarbete kräver alltid att arbetstagaren ger sitt samtycke. Du behöver alltså inte gå med på övertidsarbete om du inte vill. Du kan inte heller på eget initiativ förlänga arbetsdagen, utan initiativet till övertidsarbete måste komma från din arbetsgivare. I huvudsak ska arbetsgivaren avtala om övertidsarbete med arbetstagaren separat varje gång och på förhand.

För övertidsarbete måste arbetsgivaren betala mer lön än för annat arbete. Om du jobbar mer än åtta timmar per dygn får du enligt arbetstidslagen

1) för de två första övertidstimmarna timlön förhöjd med 50 procent
2) för följande arbetstimmar lön förhöjd med 100 procent, d.v.s. dubbel timlön.

Om du jobbar mer än 40 timmar i veckan, får du lön förhöjd med 50 procent för de timmar som överskrider 40 timmar. Du kan också komma överens med arbetsgivaren om att du får ersättning för övertidsarbetet i form av avlönad ledighet.

Övertidsarbete i periodarbete har sina egna regler. Också i kollektivavtalet kan man ha kommit överens om andra bestämmelser för övertidsarbete.

Arbetstidsförkortning

Arbetstidsförkortning eller så kallad pekkasledighet innebär att arbetstiden minskar från lagenliga 40 timmar per vecka till nuförtiden helt vanliga 37,5 timmar per vecka eller 36,25 timmar per vecka i skiftarbete. I vissa kollektivavtal han man avtalat om arbetstidsförkortning.

Arbetsskiftsförteckning

Arbetsgivaren ska göra upp en arbetsskiftsförteckning, d.v.s. en arbetsskiftslista eller ett arbetsschema. I arbetsskiftsförteckningen anges

Du ska få arbetsskiftsförteckningen senast en vecka innan arbetsveckan börjar.

Kontrollera också vilka bestämmelser om arbetsskiftsförteckningen som finns inskrivna i ditt kollektivavtal.

Skriv alltid ner när och hur många timmar du har jobbat. Spara också arbetsgivarens arbetsskiftsförteckning – du kan till exempel ta en bild av den med din mobil.

Den egna arbetstidsbokföringen är viktig. Med hjälp av den kan du kontrollera att din lön har betalats rätt. Om det uppstår en tvist mellan dig och arbetsgivaren om lönen eller något annat i anställningsförhållandet, bevisar din egen arbetstidsbokföring hur mycket du har jobbat.

Semester

När du jobbar tjänar du in ledighet, alltså semester. Du tjänar in semester om du har jobbat minst 35 timmar eller 14 dagar i månaden. Om din anställning har varat mindre än ett år, tjänar du in två dagar semester i månaden. Om din anställning har varat mer än ett år, tjänar du in 2,5 dagar semester i månaden. Du får alltså 24 dagars sommarsemester och 6 dagars vintersemester.

Exempel: Ditt anställningsförhållande har varat i sex månader och du har jobbat 40–80 timmar varje månad. -> Du har tjänat in tolv dagar semester.

Du får lön under semestern, fast du inte jobbar då. Lön under semester kallas semesterlön. På många arbetsplatser får arbetstagaren dessutom semesterpenning eller semesterpremie som är ungefär hälften av semesterlönen.

Om du jobbar deltid och mindre än 14 dagar eller mindre än 35 timmar per kalendermånad, tjänar du inte in semester. Du har ändå rätt till ledighet och semesterersättning för tiden.

Om du blir sjuk innan den avtalade semestern börjar eller under semestern, ska du utan dröjsmål meddela arbetsgivaren och be arbetsgivaren att skjuta upp semestern till en senare tidpunkt.

Om du inte hinner ta ut alla dina semesterdagar under din anställning, får du pengar i stället för semester, alltså semesterersättning.

Pauser, raster och vilotid

Du har rätt att hålla pauser och raster under arbetstiden. Arbetstidslagen och kollektivavtalen slår fast hur långa pauserna och rasterna minst måste vara. Arbetsgivaren är skyldig att följa bestämmelserna om pauser, raster och vilotid som finns inskrivna i arbetstidslagen och kollektivavtalet.

Arbets- och vilotiderna för unga arbetstagare skiljer sig från arbets- och vilotiderna för vuxna arbetstagare. Med unga arbetstagare avses arbetstagare under 18 år. Vilka arbets- och vilotider som gäller beror på den unga arbetstagarens ålder, så för arbetstagare i åldern 13–14 år gäller delvis andra bestämmelser än för arbetstagare i åldern 15–17 år.

Matrast

Matrasten är en vilopaus under arbetsdagen då du kan äta och vila. Du har rätt till en matrast på minst en halvtimme (30 minuter), om din arbetsdag är minst sex timmar (för personer under 18 år minst 4 timmar och 30 minuter).

Om din arbetsdag är kortare än sex timmar har du vanligen ingen matrast. Vanligen är matrasten inte arbetstid, vilket betyder att du inte får lön för den tiden. 

Kaffepaus

Kaffepausen är ofta 10–15 minuter lång. Du har ofta rätt till en kaffepaus också om din arbetsdag är kortare än sex timmar. Kaffepausen räknas som arbetstid, vilket betyder att du får lön under pausen. 

Dygnsvila

Dygnsvila betyder att du har rätt att vila mellan dina arbetspass. Vilotiden är i regel minst elva timmar. Om du är 15–18 år, har du rätt till minst 12 timmar oavbruten vilotid i dygnet. Om du är under 15 år, är din oavbrutna vilotid minst 14 timmar i dygnet.

Veckovila

Veckovila betyder att du en gång per vecka har rätt till en längre vila mellan dina arbetspass. Veckovilan är vanligen minst 35 timmar. Ibland kan veckovilan vara kortare, men den måste alltid vara minst 24 timmar. Om du är under 18 år är din veckovila 38 timmar.

Arbetsgivaren får inte avbryta din veckovila. Arbetsgivaren får alltså inte be dig jobba under veckovilan. Den lediga dagen ska vara en söndag, om det är möjligt. 

Frånvaro

Sjukdom

Om du blir sjuk har du rätt att vara borta från jobbet. Meddela genast arbetsgivaren och berätta också varför du är borta. Om din arbetsgivare kräver att få se ett läkarintyg ska du uppsöka en läkare och skicka det intyg som läkaren skriver ut till arbetsgivaren.

Arbetsgivaren måste betala lön för den dag då du insjuknar och inte kan gå till jobbet. Om du fortfarande är sjuk har du också rätt till lön för nio vardagar efter den dag då du insjuknade. Om du har jobbat minst en månad får du full lön. Om du har jobbat mindre än en månad får du hälften av din normala lön. I kollektivavtalet har man kanske kommit överens om annat. Många kollektivavtal har bättre villkor, och i så fall får du full lön för ännu flera dagar.

Om du är sjuk i mer än 10 dagar, får du sjukdagpenning från FPA. Hur stor sjukdagpenningen är beror på hur stora arbetsinkomster, alltså hur stor lön, du har haft. FPA betalar sjukdagpenning i ungefär ett år. Om du får full lön av din arbetsgivare för tiden du är sjuk, betalar FPA din sjukdagpenningen till din arbetsgivare. Om du har låg lön är sjukdagpenningen lite mer än hälften av din lön. Du betalar skatt på dagpenningen enligt skatteprocenten i ditt eget skattekort.

Om du är sjuk i över ett år borde man utreda om du kan beviljas invalidpension.

När ditt barn blir sjukt

Om du har ett barn under tio år som blir sjukt, får du stanna hemma för att sköta barnet. Det kallas tillfällig vårdledighet. Du får vara tillfälligt vårdledig i högst fyra arbetsdagar.

Enligt lagen behöver din arbetsgivare inte betala lön till dig för den tillfälliga vårdledigheten. Kontrollera ändå vad som står i ditt kollektivavtal: det är möjligt att villkoren i kollektivavtalet är bättre. Det är alltså möjligt att du kan få lön för den tillfälliga vårdledigheten.

Ledigheter

Familjeledighet

Du är familjeledig om du inte jobbar på grund av att du tar hand om ett barn under tre år hemma. Under familjeledigheten kan du och din familj få stöd, alltså pengar från FPA. I kollektivavtalen i många branscher har man kommit överens om att arbetsgivaren under föräldraledigheten betalar lön under en viss tid, till exempel under tre månader.

Berätta för din arbetsgivare att du planerar att ta ut föräldraledighet eller vårdledighet senast två månader i förväg.

FPA:s stöd ska begäras genom ansökan. Du kan fylla i ansökan i FPA:s webbtjänst eller på FPA:s kontor. Mer information om familjeledigheter och stöd till barnfamiljer får du i FFC:s familjeledighetsguide (på finska) och på FPA:s webbplats.

Graviditetsledighet

Om du är den förälder som föder barnet kan du få graviditetsledighet och graviditetspenning. I allmänhet börjar graviditetsledigheten 30 vardagar före barnets beräknade födelse, men du kan också komma överens med arbetsgivaren om att ledigheten börjar senare. Ledigheten ska börja senast 14 vardagar före barnets beräknade födelse.

FPA betalar graviditetspenning för 40 vardagar oberoende av när barnet faktiskt föds. Om barnet föds innan du har börjat din graviditetsledighet, börjar graviditetspenningen betalas ut genast följande vardag efter att barnet har fötts.

Som vardagar räknas dagarna från måndag till lördag, med undantag av helgdagar som infaller på en vardag. En helgdag som infaller på en vardag kallas ibland söckenhelg, och är en helgdag som infaller på en annan veckodag än en söndag.

Efter graviditetsledigheten kan du ta ut föräldraledighet och få föräldrapenning. Föräldraledigheten kan också tas ut av den andra föräldern som vårdar barnet. Du kan också arbeta deltid och få partiell föräldrapenning.

Särskild graviditetspenning

Du kan få särskild graviditetspenning om du måste vara borta från arbetet innan du får den egentliga graviditetspenningen på grund av att du utsätts för något av följande i ditt arbete:

Ett villkor är att riskfaktorerna i ditt arbete inte kan undvikas och att din arbetsgivare inte kan ordna andra arbetsuppgifter åt dig under graviditeten. Dessutom måste du vara arbetsför för att kunna få särskild graviditetspenning.

Föräldraledighet

För att få föräldrapenning måste du vårda barnet och vara borta från arbetet. Du kan få föräldrapenning om du är förälder och vårdnadshavare till barnet. Föräldern kan vara barnets biologiska förälder eller adoptivförälder. Det kan finnas en eller två föräldrar som har rätt till föräldrapenning.

Föräldrapenning betalas under sammanlagt 320 vardagar för ett barn. Om barnet har två föräldrar som har rätt till föräldrapenning, fördelas föräldrapenningsdagarna jämnt mellan föräldrarna, d.v.s. båda har 160 vardagar till sitt förfogande.

Det är möjligt att få föräldrapenning flexibelt tills barnet fyller två år. Arbetstagare kan dela upp sin föräldraledighet i fyra perioder på minst 12 vardagar.

Föräldrarna kan få föräldradagpenning samtidigt i högst 18 vardagar, om de vårdar barnet samtidigt.

Att överlåta föräldrapenningsdagar

Av din egen föräldrapenningskvot på 160 vardagar kan du överlåta högst 63 vardagar till en annan person som vårdar barnet. Du kan överlåta dagar till

Med partner avses make, maka, sambo eller registrerad partner.

Du ska meddela FPA om att du överlåter föräldrapenningsdagarna.

Partiell föräldrapenning

Om du vårdar barnet en del av dagen och samtidigt arbetar deltid, kan du ansöka om partiell föräldrapenning. Din dagliga arbetstid kan vara högst 5 timmar per dag. Om det tar längre tid att utföra arbetet har du inte rätt till föräldrapenning och du kan ta ut föräldrapenningsdagen vid en senare tidpunkt.

Vårdledighet

Efter föräldraledigheten kan du ta hand om barnet hemma på vårdledighet. Du kan vara vårdledig tills ditt barn fyller tre år.

FPA betalar hemvårdsstöd för barn under tre år. Barnet kan skötas av sin förälder eller någon annan, till exempel en mor- eller farförälder eller en anställd skötare. Hemvårdsstöd kan inte fås om barnet är i småbarnspedagogik som ordnas av kommunen, såsom i daghem.

Partiell vårdledighet

Du kan ta ut partiell vårdledighet, vilket betyder att du jobbar deltid och resten av tiden vårdar ditt barn hemma. Då får du mindre lön, men FPA betalar flexibel vårdpenning. FPA betalar flexibel vårdpenning för barn under tre år.

Du kan få partiell vårdpenning om du har kortare arbetstid, alltså jobbar mindre, när ditt barn börjar skolan. Partiell vårdpenning betalas för barn i årskurs 1 och 2.

Du får inte diskrimineras för att du är gravid eller familjeledig.

Arbetsgivaren får till exempel inte säga upp dig på grund av att

Efter familjeledigheten har du rätt att återgå till samma arbete som tidigare. Om det inte är möjligt ska arbetsgivaren erbjuda dig ett arbete som så långt som möjligt motsvarar ditt tidigare arbete. Om inte heller det är möjligt ska du erbjudas annat arbete enligt ditt arbetsavtal.

Oavlönad ledighet

Om du vill ha oavlönad ledighet av någon annan orsak än för att vårda ditt barn eller studera, ska du komma överens om saken med din arbetsgivare. Gör avtalet skriftligt.

Det är alltid frivilligt att avtala om oavlönad ledighet. Arbetsgivaren har rätt att vägra bevilja oavlönad ledighet. Och tvärtom – arbetsgivaren kan inte tvinga dig att ta oavlönad ledighet.

En del av de oavlönade ledigheterna måste beviljas, som vårdledighet eller studieledighet.

Vanligen tjänar du inte in semester under en oavlönad ledighet. Det betyder att du oftast inte får semesterdagar för den tid du har oavlönad ledighet. Semesterlagen innehåller ändå en förteckning över situationer där arbetstagaren tjänar in semesterdagar under frånvarotiden. Sådana är till exempel familjeledigheter samt en del av tiden för studieledighet och sjukledighet. Även i kollektivavtalet kan man ha kommit överens om något annat gällande intjäning av semester. Kontrollera det här i ditt eget kollektivavtal.

I kollektivavtalet kan du också kontrollera om du får erfarenhetstillägg som påverkar lönen under den oavlönade ledigheten.

Förmåner i anställningsförhållandet, som företagshälsovård, telefonförmån eller måltidsförmån, får du vanligen inte under oavlönad ledighet. Det är ändå möjligt att man i kollektivavtalet eller på din arbetsplats har avtalat om det här på ett annat sätt, så kontrollera saken på förhand.

Militärtjänst och civiltjänst

Du har rätt att få ledigt från jobbet för att göra din militärtjänst, d.v.s. beväringstjänst eller utföra civiltjänst.

Du ska ge arbetsgivaren en utredning om att du har förordnats till militärtjänst eller civiltjänst senast två månader innan den börjar eller så snart du själv har fått kännedom om när tjänstgöringen börjar. Utredningen ska innehålla uppgift om förordnandet till tjänstgöring och när tjänstgöringen börjar. Du kan till exempel ta en kopia av förordnandet till tjänstgöring och ge den till din arbetsgivare. Utredningen ska ges för att din arbetsgivare ska ha tillräckligt med tid att ordna arbetet under din frånvaro.

Din arbetsgivare får inte säga upp dig på grund av militärtjänsten eller civiltjänsten. En arbetstagare som har förordnats till militär- eller civiltjänst kan sägas upp endast om arbetsgivarens verksamhet upphör helt och hållet.

När du har avslutat din militärtjänst eller civiltjänst eller har avbrutit den, ska du senast 14 dagar tidigare meddela din arbetsgivare att du återgår till arbetet. Du har rätt att återgå till samma arbete som tidigare. Om det inte är möjligt ska arbetsgivaren erbjuda dig ett arbete som så långt som möjligt motsvarar ditt tidigare arbete. Om inte heller det är möjligt ska du erbjudas annat arbete enligt ditt arbetsavtal.

Arbetsgivaren behöver inte anställa dig förrän 14 dagar har förflutit från din anmälan. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan gemensamt komma överens om saken på ett annat sätt. Det är bäst att redan under militär- eller civiltjänsten göra en anmälan om att du tänker återgå till arbetet, om du vill börja jobba omedelbart efter att tjänstgöringen har slutat.

Studier under anställningen

Studieledigheten ger dem som arbetar möjlighet att studera. Under studieledigheten får du ledigt från jobbet så att du kan studera eller utbilda dig.

Du har rätt till högst två års studieledighet under fem år, om du har arbetat för samma arbetsgivare minst ett år, oavsett om det är i en eller flera perioder. Du kan få högst fem dagar av studieledighet, om anställningen har varat minst tre månader i en eller flera perioder.

Du får själv välja vad du studerar på studieledigheten, förutsatt att utbildningen står under offentlig tillsyn. Studierna behöver inte ha någon anknytning till ditt jobb.

Du ska göra en ansökan om studieledighet skriftligen till arbetsgivaren i god tid innan studierna inleds.

Läs mer:
Arbetarskydd.fi: Studieledighet

Permittering

Permittering betyder att arbetsgivaren avbryter arbetet och löneutbetalningen. Ditt arbete upphör alltså under permitteringen, och du får ingen lön för den tiden. Arbetsgivaren ska informera dig om permitteringen minst 14 dagar i förväg.

Du kan permitteras om arbetsgivaren inte har tillräckligt med arbete. Permitteringen kan pågå en tid, men din anställning upphör inte.

Under permitteringen har du rätt att ta emot annat arbete och säga upp din anställning utan uppsägningstid.

Du får arbetslöshetsdagpenning under permitteringen när du anmäler dig till arbets- och näringsbyrån, alltså TE-byrån. Kom ihåg att anmäla dig till arbets- och näringsbyrån senast den första permitteringsdagen.

Företagshälsovård

Som arbetstagare har du alltid rätt till företagshälsovård. Rätten påverkas inte av din anställningsform (till exempel heltidsanställning, deltidsanställning eller nolltimmarsavtal) eller av hur länge du har varit anställd.

Företagshälsovård är inte det samma som sjukvård, utan företagshälsovården handlar mer om förebyggande vård och vård som upprätthåller arbetsförmågan. Miniminivån på företagshälsovården bestäms i lagen. Utöver det här erbjuder många arbetsgivare sina arbetstagare åtminstone vissa sjukvårdstjänster. Fråga din arbetsgivare vilka tjänster som ingår i hälsovårdsavtalet på arbetsplatsen

Arbetsgivaren är skyldig att ordna företagshälsovård som hjälper dig att värna om din hälsa och arbetsförmåga. Till företagshälsovården hör också mentalt, alltså psykiskt, välbefinnande. Arbetsgivaren måste berätta vart du ska vända dig om du är sjuk eller behöver företagshälsovård av någon annan orsak.

Enligt lagen ska arbetsgivaren, arbetstagarna och hälsovården tillsammans göra arbetsplatsen hälsosam för alla. Så förhindrar man arbetsrelaterade sjukdomar och olycksfall.

Alla arbetstagare har rätt att få råd i frågor som gäller hälsa och säkerhet i arbetet. Du ska alltså också få information om att du har rätt att få råd från företagshälsovården om hur du kan hålla dig frisk i arbetet.

Arbetstagarna ska behandlas lika i frågor som gäller arbetarskydd och hälsovård. Arbetsgivaren ska se till att inte glömma korttidsanställda, till exempel visstidsanställda – även de har rätt till företagshälsovård.

Vad gör företagshälsovården?

Vad kan du begära från företagshälsovården?

Arbetstagarnas hälsouppgifter ska behandlas omsorgsfullt

Företagshälsovården ska alltid respektera ditt privatliv och får inte lämna ut dina hälsouppgifter till exempel till arbetsgivaren.

Företagshälsovården kan i det intyg över hälsoundersökning som sänds till arbetsgivaren anteckna om du är lämplig för din arbetsuppgift eller om det finns begränsningar i fråga om lämplighet. Företagshälsovården får sända intyget över hälsoundersökningen direkt till arbetsgivaren endast om arbetet medför särskild fara för ohälsa.

Arbetsgivaren kan få uppgifter om din hälsa till exempel genom ett sjukintyg. Hälsouppgifter är en privatsak, och arbetsgivaren får inte ge dem vidare någonstans.

Arbetsgivaren ska förvara alla uppgifter om din hälsa åtskilt från andra uppgifter som arbetsgivaren har. Dina hälsouppgifter får behandlas på arbetsplatsen endast av de på förhand utsedda personer som till exempel ansvarar för löneutbetalningen under din sjukdomstid.

Arbetarskydd

Arbetsplatsen ska vara säker och hälsosam, och det är arbetsgivarens och chefernas ansvar att se till att den är det. Det slår arbetarskyddslagen fast.

Du ska alltid följa arbetsgivarens anvisningar. Du ska till exempel använda de skyddsredskap som arbetsgivaren bestämmer att behövs i arbetet, till exempel hjälm, hörselskydd eller handskar.

Till exempel följande saker kan orsaka fara eller skada för din hälsa:

Om du upptäcker en fara som hotar din eller någon annans hälsa eller säkerhet på arbetsplatsen, ska du genast meddela din chef och arbetarskyddsfullmäktige om faran. Om en arbetsuppgift är mycket farlig och innebär ett omedelbart hot mot ditt liv eller din hälsa, har du rätt att vägra utföra den uppgiften tills det inte längre finns någon fara.

Arbetsgivaren måste se till att inget på arbetsplatsen orsakar olyckor eller insjuknande. Arbetsgivaren måste också ge dig handledning i hur du arbetar säkert.

Arbetsgivaren ska också teckna en försäkring för olycksfall och yrkessjukdomar för dig. Om du till exempel har blivit skadad på väg till eller från jobbet eller på arbetsplatsen, ersätter försäkringen olycksfallet.

Introduktion i arbetet

När du börjar ett nytt jobb ska arbetsgivaren handleda dig, alltså introducera dig i dina nya arbetsuppgifter. Det bestäms i lag. Med hjälp av introduktionen lär du känna din arbetsplats, dina arbetsuppgifter och dina arbetskamrater.

Du ska få information om till exempel

Integritetsskydd i arbetet

Lagen skyddar dina personliga uppgifter på jobbet. Arbetsgivaren får behandla endast sådana personuppgifter som behövs med tanke på ditt anställningsförhållande. Inte ens om du ger ditt tillstånd kan arbetsgivaren avvika från det här.

Arbetsgivaren får endast be dig själv om uppgifter. Av någon annan får arbetsgivaren begära uppgifter endast med ditt tillstånd.

Arbetsgivaren har rätt att behandla uppgifter om din hälsa endast om det behövs

Arbetsgivaren ska förvara alla uppgifter om din hälsa åtskilt från andra uppgifter som arbetsgivaren har. Dina hälsouppgifter får behandlas på arbetsplatsen endast av de på förhand utsedda personer som till exempel ansvarar för löneutbetalningen under din sjukdomstid.

Alkohol- och drogtest

Arbetsgivaren kan begära ett intyg över ett drogtest innan anställningsförhållandet börjar endast om jobbet är sådant att det är motiverat att kräva ett test. Om du inte visar upp ett intyg eller om resultatet av testet är positivt, kan arbetsgivaren låta bli att välja dig till jobbet.

Under anställningen får arbetsgivaren begära ett intyg över ett drogtest från dig endast om hen har verkliga skäl att misstänka att du är drogpåverkad i arbetet eller beroende av droger. Endast yrkesbildade personer inom hälso-och sjukvården får göra drogtest.

En arbetsplats som kräver drogtest måste ha ett alkohol- och drogprogram. Det är en plan för att hjälpa arbetstagare med till exempel narkotikaproblem att få hjälp.

Kameraövervakning

Arbetsgivaren får använda kameraövervakning om det är synnerligen nödvändigt för arbetstagarnas, kundernas eller egendomens säkerhet.

Arbetsgivaren får inte använda kameraövervakning för observation av en enskild arbetstagare. Arbetstagarnas personalrum och arbetsrum får inte övervakas med kameror.

Arbetsgivaren ska informera arbetstagarna om kameraövervakningen.

Jämställdhet och likabehandling i arbetet

All diskriminering, orättvis eller osaklig behandling, mobbning och trakasserier är förbjudna i arbetslivet. Förbudet mot diskriminering och orättvis behandling innebär att alla måste behandla varandra rättvist och jämlikt på arbetsplatsen.

Lagarna (diskrimineringslagen, lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män samt arbetsavtalslagen) slår fast att arbetsgivaren inte får försätta arbetstagare i en ojämlik situation. Behandlingen av arbetstagarna får inte påverkas av

Om du eller din arbetskamrat diskrimineras på arbetsplatsen, ska du be arbetsgivaren utreda saken. Om diskrimineringen inte slutar, kan du tala med förtroendemannen eller kontakta ditt fackförbund. Du kan också be om hjälp från företagshälsovården eller arbetarskyddsmyndigheten.

Arbetarskyddsmyndigheten

Arbetarskyddsmyndigheten i Finland är regionförvaltningsverkets ansvarsområden för arbetarskyddet. Kontakta myndigheten i det område där din arbetsplats finns. Arbetarskyddsmyndigheten övervakar att arbetsgivarna följer arbetslagstiftningen samt ger råd till människor i frågor som gäller arbetslagstiftningen.

Om arbetarskyddsmyndigheten misstänker att diskrimineringen är arbetsdiskriminering som strider mot strafflagen, ska arbetarskyddsmyndigheten göra en anmälan till polisen.

Arbetarskyddsmyndighetens telefonnummer är 0295 016 620 (måndag till fredag kl. 9-15).

Läs mer:
Arbetarskydd.fi

Mobbning och trakasserier på arbetsplatsen

Mobbning och trakasserier är förbjudna i arbetslivet. Det betyder att alla måste respekteras och behandlas väl. På en bra arbetsplats uppmuntrar alla varandra och ingen diskrimineras, mobbas eller utsätts för trakasserier. Arbetarskyddslagen förbjuder mobbning på arbetsplatsen.

Kom ihåg att du också själv måste vara en bra arbetskamrat. Var vänlig mot alla och sätt värde på allas arbete.

Vad är mobbning?

Mobbning är till exempel att

Allt uppförande som gör dig ledsen är ändå inte mobbning. Att till exempel ha olika åsikter eller tycka olika är inte mobbning.

Vad är trakasserier?

Sexuella trakasserier är att

Trakasserier på grund av kön är att

Alla människor har rätt till fysisk integritet. Det betyder att våld eller hot alltid är förbjudet på arbetsplatsen.

Kontakta omedelbart polisen om du blir utsatt för våld.

Vad ska du göra om du blir mobbad eller trakasserad?

Tala om för den som mobbar eller trakasserar att du blir ledsen av det hen gör eller säger. Be mobbaren sluta.

Om mobbaren inte slutar ska du genast berätta för din arbetsgivare om mobbningen eller trakasserierna. Lagen slår fast att arbetsgivaren måste ingripa mot mobbning så fort som möjligt.

Om du inte vågar tala med mobbaren kan du få hjälp av din chef eller förtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäktige på arbetsplatsen. Om du inte får hjälp kan ditt fackförbund hjälpa dig.

Du får inte behandlas dåligt på grund av att du ingriper i diskriminering, mobbning eller trakasserier.

Arbetarskyddsmyndigheten kan ge arbetsgivaren en uppmaning om arbetsgivarens agerande strider mot lagen eller om arbetsgivaren inte har gjort en likabehandlingsplan. Arbetsgivaren måste rätta till saken. Om arbetsgivaren inte gör det kan arbetarskyddsmyndigheten fatta beslut om vite.