Arbetstid

Ordinarie arbetstid

Olika branscher har olika arbetstider. Enligt lagen kan den ordinarie arbetstiden vara högst 8 timmar om dygnet och 40 timmar i veckan. I kollektivavtalen har man vanligen kommit överens om kortare arbetstid.

På arbetsgivarens initiativ kan över 8 timmars arbetsskift utföras som övertidsarbete, men då ska arbetstagarens samtycke alltid finnas.

Heltidsarbete

Arbete på heltid, dvs. heltidsarbete, innebär att du arbetar hela arbetsdagen, vanligen fem dagar i veckan. Enligt arbetstidslagen är den ordinarie arbetstiden högst 8 timmar per dygn och 40 timmar per vecka. I kollektivavtalet har man vanligen kommit överens om en kortare arbetstid.

Deltidsarbete

Arbete på deltid, dvs. deltidsarbete, innebär att du bara arbetar en del av arbetsdagen eller en del av arbetsveckan. När du har ett deltidsjobb arbetar du mindre än i ett heltidsjobb.

Om du är deltidsanställd kan du ha rätt till extra arbete, alltså att du erbjuds fler arbetstimmar, högst upp till motsvarande heltidsarbete, om du vill.

Om du vill arbeta fler timmar än vad som står i ditt arbetsavtal, tala om det för arbetsgivaren.

Extra arbete

Extra arbete är arbete som utförs utöver den i arbetsavtalet avtalade arbetstiden. Arbetstiden får dock inte överstiga 40 timmar i veckan.

Extra arbete utförs på arbetsgivarens initiativ och för extra arbete krävs alltid ditt samtycke. Du kan ge ditt samtycke till extra arbete varje gång separat, för viss tid eller tills vidare. Samtycke till extra arbete kan också antecknas i arbetsavtalet, men även då har du rätt att av grundad personlig anledning vägra ta emot extra arbete under de lediga dagar som antecknats i arbetsskiftsförteckningen.

Om du har avtalat om varierande arbetstid, till exempel med ett nollavtal, får arbetsgivaren låta dig utföra extra arbete utöver den arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen endast om du varje gång separat eller för en kort tid åt gången samtycker till det.

Nolltimmesarbete (avtal om varierande arbetstid)

Nolltimmesarbete innebär att arbetsgivaren inte behöver ge dig några arbetstimmar alls. Om det står i ditt arbetsavtal att din arbetstid är 0–20 timmar i veckan, är det ett nollavtal. Om du har 0 arbetstimmar får du ingen lön. Observera att om arbetsgivaren helt slutar att erbjuda arbete, ska arbetsgivaren på din begäran skriftligen redogöra för orsakerna till att arbetet som erbjuds har minskat.

Om arbetsgivaren erbjuder dig ett nollavtal, bör du alltid försöka komma överens om ett minimiantal timmar. Då måste du få lön åtminstone för dessa timmar, även om du inte har något arbete.

Arbetsgivaren får inte erbjuda arbetstagaren ett nollavtal om det behov av arbetskraft som täcks med avtalet är fast.

Arbetsgivaren är skyldig att granska antalet arbetstimmar som en arbetstagare med nollavtal har arbetat minst var tolfte månad. Om antalet arbetade timmar under granskningsperioden och arbetsgivarens behov av arbetskraft visar att arbetstagarens minimiarbetstid kan fastställas till en högre nivå, ska arbetstagaren erbjudas en höjning av minimiarbetstiden.

I fråga om nollavtal används också beteckningarna nolltimmesavtal och avtal om varierande arbetstid.

Skiftarbete och periodarbete (oregelbunden arbetstid)

Skiftarbete eller periodarbete innebär att din arbetstid varierar. Du kan jobba olika dagar vid olika tider. Dina skift kan vara morgonskift, dagskift, kvällsskift eller nattskift. För kvälls- eller nattskift betalas kvälls- och nattillägg, om detta har avtalats i kollektivavtalet för din bransch.

Nattarbete

Nattarbete utförs mellan klockan 23 och klockan 06. Skiftarbete innebär ofta att du också kan ha nattskift. För nattarbete ska du vanligtvis få nattillägg, vars storlek har avtalats i kollektivavtalet för branschen.

Nattarbete är tyngre än dagarbete, varför arbetstidslagen begränsar arbetet nattetid. Nattarbete är tillåtet endast i vissa arbeten och situationer.

Nattarbete är i regel förbjudet för personer under 18 år.

Du hittar närmare anvisningar om nattarbete i kollektivavtalet för din bransch.

Övertidsarbete

Övertidsarbete är arbete som utförs utöver den ordinarie arbetstiden (8 timmar per dag). Övertidsarbete kräver alltid arbetstagarens samtycke, dvs. du behöver inte gå med på övertidsarbete. Du kan inte heller på eget initiativ förlänga dagen, utan initiativet till övertidsarbete måste komma från din arbetsgivare. Övertidsarbete ska i huvudsak avtalas med arbetsgivaren separat varje gång och på förhand.

För övertidsarbete måste man betala mer lön än för annat arbete. Om du arbetar mer än 8 timmar per dygn får du enligt arbetstidslagen

1. för de två första övertidstimmarna timlön förhöjd med 50 procent
2. för följande arbetstimmar lön förhöjd med 100 procent, dvs. dubbel timlön.

Om du arbetar mer än 40 timmar i veckan, får du lön förhöjd med 50 procent för de timmar som går utöver det. Du kan också komma överens med arbetsgivaren om att du får ersättning för övertidsarbetet i form av avlönad ledighet.

Övertidsarbete i periodarbete har sina egna regler. Även i kollektivavtalet har man eventuellt kommit överens om annat i fråga om övertidsarbete.

Arbetstidsförkortning

Arbetstidsförkortning innebär en minskning av arbetstiden från de lagenliga 40 timmar per vecka till de nuförtiden helt vanliga 37,5 timmar per vecka eller 36,25 timmar per vecka i skiftarbete. Arbetstidsförkortning avtalas i vissa kollektivavtal. I talspråk används om arbetstidsförkortning också det finska begreppet ”pekkaspäivät”.

Arbetsskiftsförteckning

Arbetsgivaren ska göra upp en arbetsskiftslista, dvs. en arbetsskiftsförteckning. I arbetsskiftsförteckningen anges

• när arbetsskiftet börjar (dag och tid)
• när arbetsskiftet avslutas (dag och tid)
• raster som ingår i arbetsdagen, dvs. vilotider
• lediga dagar.

Du har rätt att få en arbetsskiftsförteckning senast en vecka innan arbetsveckan börjar.

Kontrollera också vad ditt kollektivavtal föreskriver om arbetsskiftsförteckningen.

Den egna arbetstidsbokföringen är viktig. Med hjälp av den kan du kontrollera om din lön har betalats rätt. Om du kommer i tvist med arbetsgivaren om lönen eller något annat i anställningsförhållandet, bevisar din egen arbetstidsbokföring hur mycket du har arbetat.