Att börja ett jobb
Gör ett skriftligt arbetsavtal
Arbetsavtalet är ett avtal mellan arbetstagaren och arbetsgivaren om bådas rättigheter och skyldigheter, d.v.s. anställningsvillkor. Genom arbetsavtalet lovar du att utföra det avtalade arbetet, och arbetsgivaren lovar att betala den avtalade lönen för det arbete du utför. Anställningsvillkor är till exempel löner, lönetillägg, arbetstider, semester och rätt till utbildning.
När du har fått ett jobb ska du göra ett skriftligt arbetsavtal med arbetsgivaren. Ett muntligt avtal är bindande, men om du stöter på problem med arbetsgivaren är ett skriftligt avtal bättre eftersom man kan se vad ni avtalade om i början av anställningsförhållandet.
Om du inte gör ett skriftligt arbetsavtal ska arbetsgivaren ändå ge dig en skriftlig utredning om anställningsvillkoren. Utredningen ska lämnas inom en månad från det att ditt anställningsförhållande har börjat. Om arbetsgivaren inte ger dig en utredning, bryter hen mot arbetsavtalslagen.
Innan du undertecknar ett arbetsavtal ska du kontrollera att åtminstone följande uppgifter finns med i avtalet:
  • Arbetsgivarens namn.
  • Arbetstagarens namn, det vill säga ditt namn.
  • Dagen då arbetet börjar.
  • Finns det en prövotid på jobbet och hur lång är den i så fall?
    – Syftet med prövotiden är att ge dig och arbetsgivaren tid att överväga om ni vill fortsätta med arbetsavtalet. Vanligen får prövotiden vara högst sex månader. Under prövotiden kan arbetstagaren eller arbetsgivaren häva arbetsavtalet utan uppsägningstid.
  • Är jobbet en fast anställning (d.v.s. gäller tills vidare eller kontinuerligt) eller är jobbet tidsbegränsat eller är det fråga om arbetspraktik?
    – Om arbetsavtalet är tidsbestämt, ska det stå i avtalet varför.
  • Var ska arbetet utföras?
  • Vad har du för arbetsuppgifter?
  • Hur mycket får du betalt för arbetet?
  • Den dag då lönen betalas ut.
  • Arbetstiden, det vill säga hur många timmar du jobbar.
    – Med heltidsarbete avses i Finland i allmänhet arbete fem dagar i veckan och högst åtta timmar per dag. Om du jobbar periodvis varierar arbetstiden. Arbetstiden för periodarbete måste ändå följa bestämmelserna i kollektivavtalet i branschen. I Finland betalas särskild ersättning för övertidsarbete samt kvälls- och veckoslutsarbete.
    – Om du ingår ett arbetsavtal på deltid ska du försöka få tillräckligt med arbetstimmar så att du får tillräckligt med lön. När ett minimitimantal timmar finns inskrivet i ditt arbetsavtal betyder det att du får åtminstone det antal timmar som nämns i avtalet. Om det i arbetsavtalet står att arbetstiden är till exempel 0–20 timmar i veckan, betyder det att du kan bli helt utan arbete och lön någon vecka.
  • Semester.
  • Uppsägningstid: hur många dagar/veckor/månader arbetet fortsätter efter det att du eller din arbetsgivare har sagt upp arbetsavtalet.
    – Uppsägningstiden är bindande för både arbetsgivaren och arbetstagaren. Efter prövotiden kan ingen sägas upp direkt.
    – Arbetsgivaren ska alltid ha vägande sakskäl till uppsägningen.
    – Arbetsgivaren kan inte säga upp ett arbetsavtal för viss tid förrän avtalet upphör.
    – Arbetstagaren kan inte heller säga upp sig förrän arbetsavtalet för viss tid upphör, men ofta kan ni komma överens om saken om du förhandlar med arbetsgivaren.
  • Vilket kollektivavtal gäller i ditt arbete?
Läs arbetsavtalet noga innan du undertecknar det. Om det är något du inte förstår ska du inte underteckna avtalet. Du kan få råd till exempel från
Kollektivavtal är inte samma som arbetsavtal
Ett kollektivavtal (på finska työehtosopimus, TES) är ett avtal om anställningsvillkoren inom en viss bransch. Det fackförbund som representerar arbetstagarna i branschen förhandlar om kollektivavtalet med arbetsgivarförbundet.
Olika branscher (till exempel restaurangbranschen, städbranschen, byggnadsbranschen o.s.v.) har sina egna kollektivavtal. Där har man kommit överens om de allmänna anställningsvillkoren för branschen, alltså de regler som ska följas av dem som utför eller låter utföra arbete. Kollektivavtalet bestämmer till exempel hur mycket lön som minst ska betalas till arbetstagaren och vilken arbetstid som gäller inom branschen. Kollektivavtalet ingås för en viss tid, vanligen för 1–3 år.
Inom den offentliga sektorn – staten, kommunerna och församlingarna – jobbar också anställda i tjänsteförhållande. Deras löner och övriga anställningsvillkor bestäms i tjänstekollektivavtalen.
Anställningsvillkoren i arbetstagarens arbetsavtal ska vara minst lika bra som anställningsvillkoren i kollektivavtalet. I arbetsavtalet kan man också avtala om anställningsvillkor som är bättre än i kollektivavtalet.
När du börjar jobba på en ny arbetsplats ska du fråga vilket kollektivavtal som gäller där. Du får kollektivavtalet för din egen bransch på arbetsplatsen, via fackförbundet i din egen bransch eller från Finlex webbtjänst.
Arbetslagstiftningen gäller alla arbetsgivare
I arbetslivet finns många regler som arbetstagarna och arbetsgivarna måste följa. Reglerna grundar sig på lagar och avtal och de skyddar både arbetstagarna och arbetsgivarna.
I Finland är det både lagar och kollektivavtal som slår fast på vilka villkor man får arbeta och anställa arbetstagare. Lagarna gäller alla branscher. Arbetslagstiftningen slår fast vad man kan avtala om i kollektivavtal och arbetsavtal. Lönen och de övriga förmånerna får inte vara sämre än vad som bestäms i lagen och kollektivavtalen. Om din arbetsgivare inte är skyldig att följa kollektivavtalet, måste hen ändå följa finländsk lagstiftning.
Prövotid
Ett nytt jobb kan inledas med en prövotid. Arbetstagaren eller arbetsgivaren kan avsluta anställningsförhållandet under prövotiden. Anställningen får inte avslutas under prövotiden på diskriminerande eller osakliga grunder.
Prövotiden får vara högst sex månader. I ett arbetsavtal för viss tid får prövotiden vara högst hälften av avtalets längd, dock inte mer än sex månader.
Introduktion i arbetet
När du börjar ett nytt jobb ska arbetsgivaren handleda dig, alltså introducera dig i dina nya arbetsuppgifter. Det bestäms i lag. Med hjälp av introduktionen lär du känna din arbetsplats, dina arbetsuppgifter och dina arbetskamrater.
Du ska få information om till exempel
  • ditt jobb och din arbetsplats
  • spelreglerna för arbetsplatsen, d.v.s. de gemensamma anvisningar som alla ska följa
  • användning av maskiner och anordningar
  • användning av skyddsredskap (t.ex. hjälm)
  • hur du jobbar på ett säkert sätt
  • faror och risker i samband med arbetet.
De förtroendevalda på arbetsplatsen hjälper dig om det uppstår problem på jobbet
På arbetsplatser där det finns ett kollektivavtal, har arbetstagarna ofta valt en förtroendeman. På arbetsplatser med minst tio anställda ska arbetstagarna välja en arbetarskyddsfullmäktige. 
Förtroendeman
De arbetstagare på arbetsplatsen som hör till ett fackförbund kan välja en förtroendeman bland sig. Förtroendemannen representerar arbetstagarna och fackförbundet på arbetsplatsen. 
Förtroendemannen övervakar att arbetsgivaren följer lagar och avtal. Om du har problem med arbetsgivaren ska du först fråga förtroendemannen om råd. Hen diskuterar frågor som berör arbetstagarna med arbetsgivaren och för arbetstagarnas talan. 
Förtroendemannen berättar också vilket som är fackförbundet i din bransch och hur du kan bli medlem i förbundet. 
På arbetsplatser där man inte följer ett kollektivavtal kan arbetstagarna utse ett förtroendeombud. Förtroendeombudets rättigheter slås fast i arbetsavtalslagen. 
Arbetarskyddsfullmäktig
Enligt lagen ska arbetstagarna välja en arbetarskyddsfullmäktig bland sig om det jobbar minst tio personer på arbetsplatsen. Också på mindre arbetsplatser kan arbetstagarna välja en arbetarskyddsfullmäktig om de vill.
Arbetarskyddsfullmäktige representerar arbetstagarna i frågor som gäller arbetssäkerhet och arbetshälsa samt känner till lagstiftningen i de här frågorna.
Arbetsgivaren och cheferna ansvarar för säkerheten på arbetsplatsen, så du måste berätta för dem om du upptäcker fel eller brister. Men du kan också alltid tala med arbetarskyddsfullmäktige om du har frågor kring hälsa och säkerhet. Till arbetarskyddsfullmäktiges uppgifter hör också att göra arbetstagarna uppmärksamma på de saker som förbättrar säkerheten och hälsan i arbetet.
Sju skäl att höra till ett fackförbund
När du börjar jobba är det en god idé att bli medlem i ett fackförbund. I Finland hör största delen av arbetstagarna till fackförbundet i den egna branschen. Du kan ansluta dig till fackförbundet redan under studietiden. 
1 Fackförbundet står på din sida 
Förbundet förhandlar för din räkning om löner och övriga anställningsvillkor med arbetsgivarförbundet i branschen. Så uppstår ett kollektivavtal, som ger dig bättre anställningsvillkor än de som lagen slår fast. 
2 De förtroendevalda förhandlar och hjälper dig på arbetsplatsen 
Förtroendemannen representerar fackförbundet och övervakar att arbetsgivaren följer kollektivavtalet. Om du har problem med arbetsgivaren kan du alltid tala om det för förtroendemannen, som kan reda ut saken med arbetsgivaren för din räkning. 
3 Fackförbundets rådgivning hjälper dig om du har problem med arbetsgivaren 
Du kan ringa förbundet för att fråga om råd. Vid behov kan du också få hjälp av fackförbundets jurister. De kan medla i tvister med arbetsgivaren och rentav driva frågan i rätten om det behövs. 
4 Fackförbunden bevakar arbetstagarnas intressen när lagar stiftas 
Tack vare fackförbunden har vi i Finland fem dagars arbetsvecka, högst åtta timmars arbetsdag samt rätt till semester, övertidsersättning och semesterpenning eller semesterpremie. 
5 Fackförbundet erbjuder utbildning, evenemang och gemenskap 
Du får information om de kurser och evenemang som ditt fackförbund erbjuder till exempel via förbundets webbplats eller kanaler i sociala medier. 
6 Ditt utkomstskydd vid arbetslöshet blir bättre om du också går med i en arbetslöshetskassa 
När du blir medlem i ett fackförbund kan du samtidigt ansluta dig till arbetslöshetskassan i din bransch. Om du blir arbetslös kan du få inkomstrelaterad dagpenning från arbetslöshetskassan. Den inkomstrelaterade dagpenningen är ofta bättre än den grunddagpenning som FPA betalar. Om du bara hör till en arbetslöshetskassa, men inte till ett fackförbund, kan du få inkomstrelaterad dagpenning, men du får inte hjälp om det uppstår problem på jobbet. 
7 Du får förmåner och rabatter 
Fackförbundens medlemmar kan få rabatter på till exempel bensin, försäkringar eller hotellbokningar. Vissa fackförbund erbjuder också till exempel billiga semesterstugor. 
Så blir du medlem i ett fackförbund
1 Om du inte vet vilket som är ditt fackförbund 
  • fråga förtroendemannen på din arbetsplats 
  • ring FFC:s servicenummer 0800 179 27 
Fyll i anslutningsblanketten på fackförbundets webbplats. Du hittar länkar till anslutningsblanketterna på adressen www.facket.fi
Förtroendemannen på din arbetsplats kan hjälpa dig att bli medlem. 
Som medlem i ett fackförbund betalar du medlemsavgift. Du kan betala avgiften själv eller be arbetsgivaren betala den direkt från din lön. Medlemsavgiften kan dras av i beskattningen. För medlemsavgiften får du tillgång till de tjänster som förbundet erbjuder.
Som medlem i ett fackförbund kan du också påverka olika frågor i arbetslivet. Om många unga är med i facket, är det lättare för dem att göra sin röst hörd när arbetsförhållandena eller avtalen i arbetslivet utvecklas.
Fackförbund och personalföreningar
När du hör till ett fackförbund hör du ofta också till någon av förbundets fackavdelningar eller personalföreningar. Till fackavdelningen eller personalföreningen hör alla fackförbundets medlemmar som jobbar på samma arbetsplats eller företag. Det finns också fackavdelningar och personalföreningar dit medlemmar inom en viss bransch eller från en viss region hör, och då kan medlemmarna jobba på olika arbetsplatser. 
Kom ihåg det här när du börjar ett nytt jobb
1 Gör ett skriftligt arbetsavtal 
Skriv inte ditt namn under ett avtal som du inte förstår, utan fråga om råd. 
2 Du har rätt att få introduktion, alltså handledning i arbetsuppgifter och spelregler på arbetsplatsen 
Under introduktionen i arbetet förklarar man för dig vilka dina arbetsuppgifter är och visar hur du kan göra dem så bra och smart som möjligt på din nya arbetsplats. 
3 Fråga arbetsgivaren vilket kollektivavtal som gäller på din arbetsplats 
Kollektivavtalet för din egen bransch får du på arbetsplatsen, från ditt fackförbund eller från Finlex webbtjänst. Om din arbetsgivare inte är skyldig att följa ett kollektivavtal så måste hen ändå följa lagen. Också lagen slår fast arbetstagarnas allmänna rättigheter och skyldigheter. 
4 Försök förhandla dig till ett minimiantal timmar i arbetsavtalet 
Arbetsgivaren kan erbjuda dig ett nolltimmarsavtal. Då står det i ditt arbetsavtal att arbetstiden är till exempel 0–20 timmar i veckan. Om du inte har några arbetstimmar, får du inte heller någon lön. 
Om ni skriver in ett minimiantaltimmar i arbetsavtalet, till exempel 15 timmar i veckan, måste du få lön åtminstone för de timmarna. 
5 Du ska få en lönespecifikation alltid när du får lön 
Kontrollera alltid att lönen har betalats rätt. 
6 Spara din arbetsskiftsförteckning 
Om du jobbar enligt en arbetsskiftsförteckning ska du alltid spara förteckningen, till exempel genom att ta ett foto av den. Då vet du när och hur mycket du har jobbat, alltså hur stor lön du borde få. 
7 Kolla att du får semesterersättning när din anställning och ditt arbetsavtal tar slut 
Om du inte har tagit ut alla dina semesterdagar under anställningen ska du få semesterersättning. Storleken på semesterersättningen ser du på lönespecifikationen. 
8 Be alltid din arbetsgivare om ett arbetsintyg när din anställning tar slut 
När du söker ett nytt jobb kan du visa intygen under anställningsintervjun. 
9 Bekanta dig med förtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktige på din arbetsplats 
Förtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktige förhandlar om olika frågor med arbetsgivaren för alla arbetstagares räkning. Förtroendemannen kan hjälpa dig om du har problem med arbetsgivaren. 
10 Anslut dig till fackförbundet i din bransch 
Till fackförbundet hör arbetstagare som jobbar inom samma bransch. Fackförbundet avtalar om anställningsvillkoren med arbetsgivarna. Fråga förtroendemannen på arbetsplatsen eller FFC:s rådgivning om spelreglerna i arbetslivet så får du veta mer om fackförbundet och hur du kan ansluta dig. 

Inställningar för kakor

Nödvändiga kakor

De här kakorna är nödvändiga för att tekniken på webbplatsen ska fungera, och det går inte att koppla bort dem. De funktionella kakorna är relevanta för att du till exempel ska kunna surfa på vår webbplats och för att egenskaperna på webbplatsen ska kunna användas.

Analyskakor

De här kakorna samlar endast in anonym information om hur webbplatsen används. Med hjälp av analyskakorna kan vi mäta och analysera hur vår webbplats fungerar. Vi använder de här kakorna till exempel för att veta vilket innehåll på vår webbplats som är populärt och för att försäkra oss om att besökarna hittar innehåll som är relevant för dem. All insamlad information är statistiskt material, och det går inte att identifiera personer utifrån informationen. Du kan ändå koppla bort användningen av de här kakorna när som helst.

Riktade kakor och reklamkakor

Vi kan använda de här kakorna till exempel för att göra den reklam som riktas till dig exaktare och intressantare. Kakorna kan också användas för att anpassa innehållet på vår webbplats så att det är mer intressant för dig. Insamlingen av information grundar sig på identifieringen av din webbläsare eller enhet. Om du vill kan du när som helst stänga av användningen av de här kakorna.