Jobbsökning
Hur söker du jobb?
Innan du börjar söka jobb, fundera på det här:
  • Vad kan du redan göra? Vad skulle du kunna göra? Vad är du intresserad av? Vad är du bra på? Vad vill du lära dig?
  • Vilka orter kan du arbeta på?
  • Känner du någon som kan hjälpa dig med att få jobb?
  • Vill du helst ha heltidsjobb, deltidsjobb eller något annat?
  • Skulle du kunna arbeta som egenanställd eller företagare?
  • Vill du bara arbeta för en arbetsgivare, eller skulle du kunna ha flera arbetsgivare?
Var kan du söka jobb?
Sök jobb via olika kanaler:
  • Arbetsförmedlingssidor på webben, till exempel arbets- och näringstjänsternas te-tjänster.fi samt duunitori.fi (på finska) och tyopaikat.oikotie.fi (på finska). På de här sidorna meddelar arbetsgivare om lediga jobb. Du kan beställa information om lediga jobb direkt till din e-post.
  • Kolla också den nya webbplatsen jobbmarknad.fi. Den kommer i framtiden att ersätta webbplatsen te-palvelut.fi när det gäller jobbsökning.
  • Arbets- och näringsbyråernas experter hjälper dig att planera jobbsökningen, att hitta dina egna färdigheter och till exempel att få en utbildningsplats. Du kan boka tid för karriärvägledning per telefon- eller som videomöte.
  • Om du har blivit arbetslös kan du be om hjälp med jobbsökning och karriärträning från arbets- och näringsbyråerna. Till exempel jobbsökarträningen hjälper dig att börja söka jobb. Karriärträningen hjälper dig att klargöra dina alternativ för yrkesval och karriär, att söka till utbildning och att utveckla dina färdigheter i arbetslivet.
  • Kolla platsannonser i tidningar och olika webbtjänster. Kom ihåg att det finns många lediga jobb som inte annonseras offentligt. Ofta vill arbetsgivare intervjua personer som de redan känner till.
  • Använd dina egna nätverk: berätta för dina bekanta att du söker jobb. Be dem berätta om de får reda på lediga jobb.
  • Kontakta arbetsgivare som du är intresserad av. Berätta att du söker jobb. Om du tidigare har fått en anställningsintervju med en arbetsgivare, kan du fråga om arbetsgivaren nu har nya lediga jobb.
  • Du kan skicka en öppen ansökan till många företag via deras webbplats. Även om företaget inte har lediga jobb just nu, kan de ha det senare. Då kan arbetsgivare söka efter lämpliga anställda bland dem som lämnat in en öppen arbetsansökan.
  • I platsannonserna nämns ofta någon som man kan ringa för att fråga efter mer information. Tveka inte att ringa om du har några frågor. Då kanske arbetsgivaren kommer ihåg dig bland alla ansökningar.
Gör upp ett CV, alltså en meritförteckning
  • Curriculum Vitae (CV), eller meritförteckning, är ett dokument som beskriver vad, var och när du har studerat och jobbat.
  • På webben hittar du enkelt anvisningar och mallar för att göra ett CV.
  • Om du vill kan du också göra en video eller en portfolio där du presenterar dig själv.
  • Kontrollera vilka uppgifter om dig som finns på webben.
  • Kontrollera dina offentliga profiler i sociala medier och fundera på hur de ser ut i arbetsgivarnas ögon. Det kan vara en god idé att skapa en profil i arbetslivsnätverk, som LinkedIn.
Skriv en kort arbetsansökan
Syftet med arbetsansökan är att berätta för arbetsgivaren varför hen bör välja just dig som anställd. Arbetsansökan kan vara högst en sida i skriftlig form, men den kan också vara till exempel en video.
Berätta kortfattat i din ansökan
  • hur gammal du är, vilken typ av person du är, vad du är intresserad av eller entusiastisk för (till exempel social personlighet, förmåga att lära dig snabbt, intresse för restaurangbranschen)
  • om din arbetserfarenhet (vilka slags jobb du har haft)
  • om din utbildning (vad du har studerat, om du till exempel har utexaminerats från grundskolan, tagit studenten eller utbildat dig till något yrke)
  • något om din livssituation (till exempel varför du söker jobb).
Jobbcoachen är en app som du kan ladda ner till din telefon och som hjälper dig att identifiera ditt eget kunnande och skriva en arbetsansökan och en meritförteckning, alltså ett CV.
Förbered dig för anställningsintervjun
När arbetsgivaren har fått din arbetsansökan och ditt CV, kan arbetsgivaren be dig komma till en anställningsintervju.
Under anställningsintervjun vill arbetsgivaren ta reda på hur väl du passar in i det jobb som du har sökt och vilken motivation du har för jobbet.
När du förbereder dig väl för intervjun kan du koppla av under intervjun och vara dig själv. Det är okej att vara lite nervös.
Gör så här inför intervjun:
  • Skaffa dig information om arbetsgivaren.
  • Kontrollera också vad som står i jobbannonsen.
  • Läs igenom ditt CV.
  • Fundera på vilka arbetsuppgifter du kan behöva hjälp med. Du kan berätta det under anställningsintervjun.
  • Fundera på vilka frågor du vill ställa om arbetsuppgifterna och arbetsgivaren.
Förbered dig på att berätta:
  • varför du har bytt jobb
  • varför du till exempel inte har jobbat under en viss tidsperiod
  • varför du har gjort några av de val som du har gjort i livet.
Ett positivt första intryck är viktigt när människor träffar varandra för första gången:
  • Tänk på hur du ska klä dig.
  • Ta med din ansökan, dina arbetsintyg och skolbetyg och din eventuella portfolio.
  • Kom inte för sent!
Vilka frågor behöver du inte svara på under anställningsintervjun?
Arbetsgivaren får inte fråga dig vad som helst. Under anställningsintervjun får man fråga om väsentlig information med anknytning till jobbet. Du behöver inte svara på frågor som rör till exempel
  • religion
  • familjeförhållanden
  • sexuell läggning
  • politisk övertygelse.
Läs mer om hur du förbereder dig för anställningsintervjun:
TE-tjänsternas webbplats
Olika anställningsformer
När du söker ett jobb kan du redan i jobbannonsen se följande saker:
  • Gäller anställningen tills vidare (d.v.s. är det en fast anställning) eller för en viss tid?
  • Erbjuds jobbet via ett bemanningsföretag, alltså ett företag som hyr ut arbetstagare? I så fall är arbetsgivaren det här bemanningsföretaget.
  • Är det en heltids- eller deltidsanställning eller ett nolltimmarsavtal? För nollatimmarsavtal används också begreppet ”varierande arbetstid” i lagstiftningen.
  • Är anställningen en praktikplats eller läroavtalsplats?
Fast anställning
Fast anställning eller tillsvidareanställning betyder att arbetsavtalet gäller tills arbetstagaren eller arbetsgivaren vill avsluta anställningen, alltså säga upp arbetsavtalet. Om arbetsgivaren vill säga upp anställningen, alltså ge arbetstagaren sparken, ska det finnas ett vägande sakskäl. Om arbetstagaren säger upp sig behöver hen inte uppge något skäl. Du kan ändå inte sluta jobba genast, utan först efter uppsägningstiden.
Läs mer:
När en anställning upphör
Visstidsanställning
Visstidsanställning eller tidsbunden anställning betyder att du har blivit lovad jobb fram till ett visst datum. Det står i arbetsavtalet vilket datum din visstidsanställning tar slut.
Om arbetsavtalet har ingåtts för en viss tid på initiativ av arbetsgivaren, måste det alltid finnas en grundad anledning. En grundad anledning kan till exempel vara:
  • Du är vikarie för en ordinarie arbetstagare.
  • Du är säsongarbetare, till exempel vid ett skidcenter eller som bärplockare.
  • Du är sommarjobbare eller julhjälp.
  • Du gör din praktik.
  • Du har själv bett om visstidsanställning.
  • Jobbet är ett projekt som bara pågår en viss tid.
  • Du studerar med läroavtal.
Arbetsgivaren kan ändå anställa en långtidsarbetslös, alltså en person som har varit arbetslös i minst ett år, för en viss tid utan att det behövs en grundad anledning.
Om din arbetsgivare behöver dig en längre tid måste du få en fast anställning. Om det inte finns en grundad anledning att ingå ett arbetsavtal för en viss tid, ska arbetsavtalet enligt lagen anses gälla tills vidare.
Om du misstänker att du är anställd på viss tid utan grundad anledning, ska du prata med förtroendemannen på din arbetsplats eller med ditt fackförbund.
Bemanningsarbete
När du är bemanningsanställd eller hyrd arbetstagare har du gjort ett arbetsavtal med ett bemanningsföretag som hyr ut arbetskraft. Företag som behöver arbetstagare kan hyra in dig från bemanningsföretaget som betalar din lön. Bemanningsföretaget betalar också övertidsersättning, semesterersättning och andra förmåner som hör till din anställning, samt pensionsavgift och andra lagstadgade socialförsäkringsavgifter.
Du ingår ett arbetsavtal med bemanningsföretaget. Bemanningsföretaget är alltså din arbetsgivare, men du jobbar på en annan plats. Du kan också jobba på flera olika arbetsplatser.
Företaget som hyr in dig, alltså företaget där du jobbar, bestämmer dina arbetsuppgifter och övervakar ditt jobb.
Din lön vid bemanningsarbete får inte vara sämre än vad som står i kollektivavtalet. Samma regler gäller i bemanningsarbete som i andra anställningsformer.
Företaget där du jobbar som inhyrd arbetstagare är skyldigt att berätta för dig om jobb som blir lediga.
Läroavtal
Läroavtal är ett sätt att lära sig ett nytt yrke eller komplettera sitt kunnande genom en examensdel. Du studerar så att du jobbar på en arbetsplats och samtidigt studerar vid en yrkesläroanstalt. Största delen av studierna sker på arbetsplatsen och en del vid läroanstalten.
Som läroavtalsstuderande ingår du ett arbetsavtal och får lön. Du kan få olika stöd när du har teoristudier vid läroinrättningen, men du har inte rätt till studeranderabatter eller studiestöd från FPA.
Praktik
Praktik är arbete som hjälper dig att lära dig nya saker, alltså bli bättre på ditt yrke. En praktikant är ofta en studerande eller någon annan som är ny i arbetslivet. Under praktiken ligger fokus på att praktikanten ska handledas och lära sig nya färdigheter.
Praktik eller lärande i arbete är en viktig del av examen framför allt inom yrkesutbildningen och vid yrkeshögskolor.
Det är lagligt med oavlönad praktik endast om praktikplatsen erbjuds via en officiell läroanstalt eller arbets- och näringsbyrån.
Om arbetsgivaren vill testa om praktikanten är lämplig för jobbet, kan man avtala om en prövotid i arbetsavtalet. Under prövotiden ska arbetsgivaren betala lön.
Arbetstid i ett anställningsförhållande
I jobbannonsen står det ofta också om jobbet är en heltids- eller deltidsanställning, eller om det handlar om att jobba som inhoppare, alltså att arbetsgivaren endast kallar arbetstagaren till arbete vid behov.
Heltidsarbete
Arbete på heltid, d.v.s. heltidsarbete, innebär att du jobbar hela arbetsdagen, vanligen fem dagar i veckan. Det är högst åtta timmar jobb per dag och 40 timmar per vecka. Ofta jobbar man till exempel 7,5 timmar per dag och 37,5 timmar per vecka.
Deltidsarbete
Arbete på deltid, d.v.s. deltidsarbete, innebär att du bara jobbar en del av arbetsdagen eller en del av arbetsveckan. Du jobbar alltså mindre än vid heltidsarbete.
Om du är deltidsanställd har du rätt till mertidsarbete. Det betyder att din arbetsgivare måste erbjuda dig fler arbetstimmar innan arbetsgivaren kan anställa nya arbetstagare. Om du jobbar mer än den ordinarie arbetstiden för heltidsanställda är det inte mertidsarbete, utan då är det övertid som arbetsgivaren ska betala mer lön för.
Berätta för din arbetsgivare om du vill jobba fler timmar än vad som står i ditt arbetsavtal.
Nolltimmarsavtal
Nolltimmarsavtal, nollavtal eller avtal med varierande arbetstid betyder att arbetsgivaren inte är skyldig att ge dig några arbetstimmar. Om det i avtalet står att din arbetstid är 0–20 timmar i veckan är det ett nolltimmarsavtal. Om du har noll arbetstimmar får du ingen lön.
Försök alltid förhandla fram ett minimiantal timmar om arbetsgivaren vill ge dig ett nolltimmarsavtal. Då måste arbetsgivaren betala lön åtminstone för de timmarna, också om du inte har jobb.
Plattformsarbete
Vad betyder plattformsarbete?
Plattformsarbete kan utföras till exempel av matbud eller av städare som utför städning som kortjobb. När du börjar jobba för ett företag som verkar på en webbplattform, betraktas du inte som en arbetstagare utan som en företagare som jobbar som partner till det företag som erbjuder arbetet.
De som jobbar via plattformar är alltså inte anställda av det företag som de arbetar för. Som plattformsarbetare har du inte rätt till inkomstrelaterat utkomstskydd för arbetslösa, du skyddas inte av arbetstids- eller arbetarskyddslagstiftningen och du har inte heller rätt till företagshälsovård. Arbetsgivaren skaffar inte heller en lagstadgad arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring för dig, utan du måste själv ta hand om dina försäkringar.
Många plattformar fungerar ändå på samma sätt som vilken arbetsgivare som helst, så arbetet via en plattform liknar ett anställningsförhållande. Många av arbetsgivarens skyldigheter och kostnader har ändå överförts till arbetstagarna. Jobbet kan ta slut när som helst utan uppsägningstid. Om du blir sjuk eller skadar dig under arbetstid är företaget inte skyldigt att betala läkarkostnaderna eller lön för sjuktiden. Du tjänar inte heller in arbetspension när du jobbar.
Är du arbetstagare eller företagare?
Om du arbetar för ett företag som verkar på en plattform, bör du fundera på om förhållandet mellan dig och det företag som erbjuder arbetet uppfyller följande drag:
  • Arbetet utförs under ledning och tillsyn av plattformsföretaget (arbetsgivaren).
  • Plattformsföretaget fastställer arvodet, alltså hur mycket de som utför arbetet får betalt.
  • Plattformsföretaget bestämmer reglerna för arbetet.
  • Plattformsföretaget bestämmer var arbetet ska utföras.
  • Du jobbar åtminstone delvis med plattformsföretagets arbetsredskap.
De här dragen är kännetecken för ett anställningsförhållande. Om de här dragen beskriver ditt arbete är du enligt lag en arbetstagare. Då ska din arbetsgivare fullgöra de skyldigheter som en arbetsgivare har enligt arbetsskyddslagen och socialförsäkringslagen.
Fackförbunden och företagen som erbjuder plattformsarbete är dock oeniga om huruvida de som utför plattformsarbete är företagare eller arbetstagare.
Vid många företag inom plattformsekonomin i Finland uppfyller arbetet kännetecknen för ett anställningsförhållande. Till exempel arbetsrådet, som lyder under Arbets- och näringsministeriet, gav i oktober 2020 ett utlåtande om att samarbetet mellan ett företag som förmedlar mat via en webbplattform och dess bud är ett anställningsförhållande.
När plattformsföretag betraktar dig som en partner eller egenföretagare, betalar de vanligtvis inte pensions-, arbetslöshets- och sjukförsäkring eller andra försäkringar för dig. De får stor nytta av det. Du är en väldigt billig anställd för dem. Om du blir sjuk eller råkar ut för en olycka, har du inte det skydd som försäkringar kan ge dig, till skillnad från en arbetstagare med ett anställningsförhållande. En plattformsarbetare väntas alltså själv betala skatterna och försäkringarna.
Företagande
Kännetecken för företagande är till exempel:
  • du skaffar själv dina arbetsredskap och platser att arbeta på
  • du bestämmer själv om din arbetstid
  • ersättning för ditt arbete betalas enligt arbetsresultat eller fakturering
  • du betalar själv din pension och ditt försäkringsskydd.
Också egenföretagare och egenanställda, alltså så kallade lättföretagare, är företagare.
Om du säljer ditt arbete som självständig företagare, leds eller övervakas ditt arbete inte av det företag eller den kund som beställer arbete av dig.
Som företagare kan du ha en firma, d.v.s. du kan vara verksam som näringsidkare. Du kan också vara frilansare eller arbeta via ett bolag eller företag. Om du är företagare måste du själv betala din företagarpensionsavgift (FöPL-avgift) och dina övriga försäkringar.
Om ditt arbete har alla kännetecken för ett anställningsförhållande, är du en arbetstagare även om du har kommit överens om något annat. Läs mer under rubriken Plattformsarbete.
Frilansare
Om du är frilansare kan du jobba för ett företag eller en annan kund. Du kan också jobba samtidigt för flera företag eller flera andra kunder som erbjuder arbete. Som frilansare kan du antingen vara företagare eller arbetstagare eller få så kallad arbetsersättning.
När du jobbar som frilansare, ingår du ett avtal med den kund som köper arbetet. I avtalet kommer ni överens om det uppdrag som du ska utföra för kunden. I avtalet ska det stå om överenskommelsen gäller ett anställningsförhållande för viss tid eller ett uppdrag i egenskap av företagare.
Arbetsersättning
Arbetsersättning består inte av lön, utan av ersättning. Det innebär att den som erbjuder arbetet betalar den skatt som ditt skattekort fastställer för din arbetsersättning, precis som för lön. Däremot behöver den som erbjuder arbetet inte betala arbetspensionsförsäkringsavgifter eller andra socialförsäkringsavgifter för arbetsersättningen.
Om dina uppskattade arbetsersättningsinkomster per år överstiger ett visst belopp (8 261,71 euro år 2022), måste du skaffa dig pensionsförsäkring för företagare, d.v.s. FöPL-försäkring.
Om du får arbetsersättning omfattas du inte av arbetslagstiftningen. Som mottagare av arbetsersättning har du samma rättsliga ställning som en företagare.
Utländsk arbetstagare
Är du medborgare i Europeiska unionen eller Island, Liechtenstein, Norge eller Schweiz?
Som medborgare i ett EU-land eller Island, Liechtenstein, Norge eller Schweiz kan du söka jobb eller jobba fritt i Finland i högst tre månader. Därefter måste du registrera din uppehållsrätt. Du behöver inget annat uppehållstillstånd för arbetstagare.
Registreringen av uppehållsrätten görs på Migrationsverkets (Migri) serviceställe. Du kan också göra registreringen på elektronisk väg på enterfinland.fi. Efter det måste du ändå gå till Migrationsverket för att identifiera dig. Den registrerade uppehållsrätten gäller tills vidare, om den inte återkallas. När din uppehållsrätt har varat i fem år kan du få permanent uppehållsrätt.
Är du medborgare i ett land som inte hör till Europeiska unionen?
Om du inte är medborgare i ett EU-land eller Island, Liechtenstein, Norge eller Schweiz, behöver du vanligtvis ett uppehållstillstånd för arbetstagare eller ett annat uppehållstillstånd som berättigar till förvärvsarbete, för att du ska kunna jobba i Finland. Innan du kan få uppehållstillstånd för arbetstagare måste du ha ett jobb i Finland.
Du måste ansöka om ditt första uppehållstillstånd innan du kommer till Finland. Du kan ansöka om tillståndet på webben via tjänsten Enter Finland på enterfinland.fi.
När du har gjort ansökan ska du besöka närmaste finländska beskickning för att styrka din identitet och visa upp originalexemplaren av ansökningsbilagorna. Du ska besöka beskickningen inom tre månader från det att du har lämnat in ansökan på nätet. Ansökan kan tas upp till handläggning först efter det att du har besökt beskickningen. Vanligtvis måste man boka tid hos beskickningen i förväg.
Kom ihåg att regelbundet kontrollera ditt Enter Finland-konto. Om det behövs ytterligare utredningar för din ansökan, får du information om detta på ditt konto.
Om du inte kan göra ansökan på webben, kan du lämna en ansökningsblankett i pappersform med tillhörande bilagor till närmaste finländska beskickning. Du kan skriva ut ansökningsblanketten på Migrationsverkets webbplats.
Handläggningen av tillståndsansökan är avgiftsbelagd. Du måste betala avgiften när du lämnar in tillståndsansökan. Uppehållstillstånd för arbetstagare kan beviljas om du kan försörja dig genom ditt arbete i Finland.
Fortsatt uppehållstillstånd
Om giltighetstiden för ditt uppehållstillstånd håller på att löpa ut och du vill fortsätta att vistas i Finland, behöver du ett nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd. Ansök om fortsatt tillstånd via tjänsten Enter Finland. Besök Migrationsverkets serviceställe, om du ombeds styrka din identitet och visa upp bilagorna i original. Besök servicestället inom tre månader efter det att du har lämnat in ansökan om fortsatt tillstånd.
Kom ihåg att ansöka om fortsatt tillstånd i god tid innan giltighetstiden för ditt tidigare tillstånd löper ut. Om du ansöker om fortsatt tillstånd först efter det att giltighetstiden för det föregående tillståndet redan har löpt ut, har även rätten att jobba i enlighet med tillståndet upphört.
Läs mer:
Migrationsverket: När får man fortsätta arbeta under tiden som ansökan om fortsatt tillstånd behandlas?
Asylsökande
Om du är asylsökande får du börja förvärvsarbeta i Finland antingen tre eller sex månader efter det att din asylansökan har lämnats in:
  • Om du har uppvisat ett giltigt och officiellt styrkt resedokument till myndigheten, är tidsfristen tre månader.
  • Om du inte har uppvisat ett resedokument, är tidsfristen sex månader.
Är du säsongsarbetare?
Om du kommer till Finland för en viss årstid, till exempel för att utföra jordbruks- eller trädgårdsarbete, skogsvårdsarbete eller arbete inom turistbranschen, är du säsongsarbetare. Du behöver inte uppehållstillstånd om säsongsarbetet i Finland varar mindre än tre månader, men du måste ansöka om ett säsongsarbetsvisum eller ett säsongsarbetsintyg:
  • Om du ska jobba i mindre än tre månader och kommer från ett visumpliktigt land, ska du ansöka om ett säsongsarbetsvisum hos Finlands beskickning.
  • Om du ska jobba i mindre än tre månader och kommer från ett visumfritt land, ska du ansöka om ett säsongsarbetsintyg hos Migrationsverket. Observera att du måste ha visumfria dagar till ditt förfogande under hela intygets giltighetstid.
  • Du behöver varken tillstånd eller intyg för att plocka skogsbär. Om du kommer från ett visumpliktigt land måste du dock ansöka om visum hos Finlands beskickning.
  • Om du ska säsongsarbeta i 3–6 månader eller längre, ska du ansöka om uppehållstillstånd för säsongsarbete hos Migrationsverket.
Läs mer:
Migrationsverket: Säsongsarbete
I Finland bestämmer lagen en del av villkoren i arbetslivet, men många villkor bestäms av kollektivavtalet. Kollektivavtalet ingås av arbetsgivarförbundet i branschen och det fackförbund som representerar arbetstagarna.
Det kollektivavtal som gäller säsongsarbetare på bär-, frukt- och grönsaksgårdar är kollektivavtalet för landsbygdsnäringarna.
  • I kollektivavtalet anges anställningsvillkoren för alla som jobbar i branschen, alltså de regler som både arbetstagarna och arbetsgivarna måste följa.
  • Alla bär-, frukt- och grönsaksgårdar ska följa bestämmelserna i kollektivavtalet.
  • Kollektivavtalet finns tillgängligt på svenska, finska, engelska, ryska och ukrainska.
  • Du kan be din arbetsgivare att få se det kollektivavtal som tillämpas på arbetsplatsen. Enligt lagen ska kollektivavtalet finnas på arbetsplatsen så att alla arbetstagare kan läsa det.
Säsongsarbetare ska separat ansöka om rätt till socialskydd och hälsovård hos FPA.
Läs mer:
Industrifacket: Kollektivavtal för landsbygdsnäringarna
Arbetarskydd.fi: Anvisningar för plockare av skogsbär
FPA: Arbetstagare till Finland
Är du en utstationerad arbetstagare?
En utstationerad arbetstagare är en person som vanligen jobbar i ett annat land än Finland, men som arbetsgivaren har sänt till tillfälligt arbete i Finland. Arbetet i Finland pågår en viss tid och utförs som underentreprenad, företagsintern förflyttning eller bemanningsarbete. För utstationerade arbetstagare i Finland gäller lagen om utstationering av arbetstagare. Läs mer om anställningsvillkoren för utstationerade arbetstagare här:
Utstationerade arbetstagare ska få en lön som minst uppfyller nivån i det finländska kollektivavtalet i branschen.
Läs mer:
Arbetarskydd.fi: Utstationerad arbetstagare
Information om arbetslivet och fackförbunden i olika branscher
Fackförbund
Information om fackförbund i olika branscher
Bärplockning
Arbetarskyddsmyndigheten publicerar varje år sammanställningar av anställningsvillkor och lönetabeller på flera språk för plockare av odlade bär.
Anställningsvillkoren för bärplockare
Servicebranscherna
Information om servicebranscherna och Servicefacket PAM
Byggbranschen
Information om byggbranschen och Byggnadsförbundet
Elbranschen
Information om elbranschen och Elbranschernas fackförbund
Teknologiindustrin
Information om metall- och teknologiindustrin och Industrifacket
Offentliga sektorn
Information om den offentliga sektorn och Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL
Andra användbara länkar till dig som kommer till Finland för att jobba
International House Helsinki tillhandahåller tjänster i inledningsfasen för dem som flyttat till Finland. Tjänsten riktar sig till alla invandrare som nyligen har kommit till huvudstadsregionen.
International House Helsinki (på engelska)
På arbets- och näringsbyråernas webbplats finns ett informationspaket för den som kommer till Finland för att jobba.
Jobba i Finland
På Arbetshälsoinstitutets webbplats finns grundläggande information om det finländska arbetslivet på 13 olika språk.
Arbeta i Finland – information för invandrare
På InfoFinlands webbplats finns praktisk information för invandrare på 12 olika språk.
InfoFinland
På Migrationsverkets webbplats finns information om tillstånd för dem som kommer till Finland för att jobba.
Ansökningsguide
På Industrifackets webbplats finns anvisningar för säsongsarbetare som kommer att jobba på en bär-, frukt- eller grönsaksgård.
Säsongsarbete
På Brottsofferjourens webbplats finns information om utnyttjande och diskriminering i arbetslivet.
Utnyttjande av utländsk arbetskraft och arbetsdiskriminering
Arbets- och näringsministeriets och Brottsofferjourens broschyrer berättar om de anställningsvillkor som ska följas i Finland. Där hittar du också råd om vad du ska göra om du blir utsatt för utnyttjande.
Arbeta i Finland
Minneslista för dig som kommer till Finland för att jobba
Gå med i ett fackförbund
  • I Finland hör nästan alla arbetstagare till fackförbundet i den egna branschen. Också du har rätt att gå med i ett fackförbund när du kommer till Finland för att jobba.
  • Fackförbundet hjälper dig om du råkar ut för problem med din arbetsgivare.
  • Fackförbundet förhandlar om anställningsvillkoren med arbetsgivarna. De har alltså kommit överens om vilka regler som gäller för ditt jobb.
  • De som hör till ett fackförbundet ansluter sig oftast också till en arbetslöshetskassa. Om du blir arbetslös betalar arbetslöshetskassan inkomstrelaterad dagpenning för arbetslösa till dig.
Här hittar du enkelt ditt eget fackförbund:
Facket.fi
Skaffa de tillstånd som behövs
  • Om du vill jobba i Finland ska du kontrollera vilka tillstånd som behövs för att vistas och jobba i Finland. Uppgifterna finns i Migrationsverkets ansökningsguide.
  • Om du får ett jobb, är du skyldig att visa din arbetsgivare ett tillstånd som berättigar till arbete (till exempel uppehållstillstånd för arbetstagare om du kommer från ett land utanför EU).
  • Arbetsgivaren kan ta en kopia av ditt pass och uppehållstillstånd, men hen får inte behålla originalen om du inte själv vill förvara dem hos arbetsgivaren.
  • Arbets- och näringsbyråerna (TE-byråerna) hjälper dig att söka jobb i hela Finland. På många arbetsplatser måste man åtminstone hjälpligt kunna finska.
Läs mer:
Arbets- och näringsbyråerna (TE-byråerna)
InfoFinland: Arbete och entreprenörskap
Gör ett skriftligt arbetsavtal
Arbetsavtalet är ett avtal mellan arbetstagaren och arbetsgivaren om bådas rättigheter och skyldigheter, d.v.s. anställningsvillkor. Genom arbetsavtalet lovar du att utföra det avtalade arbetet, och arbetsgivaren lovar att betala den avtalade lönen för det arbete du utför. Anställningsvillkor är till exempel löner, lönetillägg, arbetstider, semester och rätt till utbildning.
När du har fått ett jobb ska du göra ett skriftligt arbetsavtal med arbetsgivaren. Ett muntligt avtal är bindande, men om du stöter på problem med arbetsgivaren är ett skriftligt avtal bättre eftersom man kan se vad ni avtalade om i början av anställningsförhållandet.
Om du inte gör ett skriftligt arbetsavtal ska arbetsgivaren ändå ge dig en skriftlig utredning om anställningsvillkoren. Utredningen ska lämnas inom en månad från det att ditt anställningsförhållande har börjat. Om arbetsgivaren inte ger dig en utredning, bryter hen mot arbetsavtalslagen.
Innan du undertecknar ett arbetsavtal ska du kontrollera att åtminstone följande uppgifter finns med i avtalet:
  • Arbetsgivarens namn.
  • Arbetstagarens namn, det vill säga ditt namn.
  • Dagen då arbetet börjar.
  • Finns det en prövotid på jobbet och hur lång är den i så fall?
    – Syftet med prövotiden är att ge dig och arbetsgivaren tid att överväga om ni vill fortsätta med arbetsavtalet. Vanligen får prövotiden vara högst sex månader. Under prövotiden kan arbetstagaren eller arbetsgivaren häva arbetsavtalet utan uppsägningstid.
  • Är jobbet en fast anställning (d.v.s. gäller tills vidare eller kontinuerligt) eller är jobbet tidsbegränsat eller är det fråga om arbetspraktik?
    – Om arbetsavtalet är tidsbestämt, ska det stå i avtalet varför.
  • Var ska arbetet utföras?
  • Vad har du för arbetsuppgifter?
  • Hur mycket får du betalt för arbetet?
  • Den dag då lönen betalas ut.
  • Arbetstiden, det vill säga hur många timmar du jobbar.
    – Med heltidsarbete avses i Finland i allmänhet arbete fem dagar i veckan och högst åtta timmar per dag. Om du jobbar periodvis varierar arbetstiden. Arbetstiden för periodarbete måste ändå följa bestämmelserna i kollektivavtalet i branschen. I Finland betalas särskild ersättning för övertidsarbete samt kvälls- och veckoslutsarbete.
    – Om du ingår ett arbetsavtal på deltid ska du försöka få tillräckligt med arbetstimmar så att du får tillräckligt med lön. När ett minimitimantal timmar finns inskrivet i ditt arbetsavtal betyder det att du får åtminstone det antal timmar som nämns i avtalet. Om det i arbetsavtalet står att arbetstiden är till exempel 0–20 timmar i veckan, betyder det att du kan bli helt utan arbete och lön någon vecka.
  • Semester.
  • Uppsägningstid: hur många dagar/veckor/månader arbetet fortsätter efter det att du eller din arbetsgivare har sagt upp arbetsavtalet.
    – Uppsägningstiden är bindande för både arbetsgivaren och arbetstagaren. Efter prövotiden kan ingen sägas upp direkt.
    – Arbetsgivaren ska alltid ha vägande sakskäl till uppsägningen.
    – Arbetsgivaren kan inte säga upp ett arbetsavtal för viss tid förrän avtalet upphör.
    – Arbetstagaren kan inte heller säga upp sig förrän arbetsavtalet för viss tid upphör, men ofta kan ni komma överens om saken om du förhandlar med arbetsgivaren.
  • Vilket kollektivavtal gäller i ditt arbete?
Läs arbetsavtalet noga innan du undertecknar det. Om det är något du inte förstår ska du inte underteckna avtalet. Du kan få råd till exempel från
Öppna ett bankkonto
Lönen ska betalas in på ett bankkonto. Lönen kan betalas kontant endast av tvingande skäl. Ett sådant skäl kan till exempel vara att arbetstagaren inte har något bankkonto. Bankkontot är personligt.
För att öppna ett konto behöver du ett pass eller något annat officiellt identitetsbevis. Det är lättare att öppna ett konto om du redan har en finsk personbeteckning.
Läs mer:
InfoFinland: Vardagslivet i Finland
Kontrollera att du får lön enligt kollektivavtalet
I Finland bestäms inte minimilönen i lagen. I stället bestämmer kollektivavtalen hur mycket lön som minst ska betalas för olika arbeten. Lönerna i kollektivavtalen gäller alla arbetstagare som arbetar i branschen i Finland, också utländska arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. Du behöver inte själv delta i förhandlingarna om kollektivavtalen, utan fackförbundet förhandlar på dina vägnar med arbetsgivarorganisationen.
Kontrollera att de lagstadgade avgifterna tas ut från din lön
När du får den första lönespecifikationen ska du kontrollera att de lagstadgade skatterna och socialförsäkringsavgifterna har tagits ut från din bruttolön:
  1. Skatter: På ditt skattekort kan du se vilken förskottsinnehållningsprocent som ska betalas på din lön. Den visar hur många procent av från din lön som ska dras av i skatter. När du börjar på en ny arbetsplats ska arbetsgivaren få ditt skattekort antingen från Skatteförvaltningen eller direkt från dig. Skattekortet får du av Skatteförvaltningen när du har en finländsk personbeteckning.
  2. Arbetstagarens pensionsavgift: När du jobbar i Finland tjänar du in arbetspension på din lön. Arbetsgivaren drar av pensionsavgiften från din lön och betalar din pensionsförsäkring. Om arbetsgivaren inte gör det bryter hen mot lagen.
  3. Arbetslöshetsförsäkringspremie: Alla arbetstagare mellan 17 och 64 år betalar en arbetslöshetsförsäkringspremie.
  4. Fackförbundets medlemsavgift: När du hör till ett fackförbund kan du komma överens med arbetsgivaren om att förbundets medlemsavgift betalas direkt från din lön. Du kan också själv betala avgiften till ditt fackförbund. Medlemsavgiften är vanligtvis 1–2 procent av din lön, beroende på vilket förbund du är medlem i.
Om du jobbar tillfälligt i Finland kan dina skatter och socialförsäkringsavgifter vara annorlunda än på listan ovan.
Läs mer:
Noggrannare beskrivning av lönespecifikationen
Skatteförvaltningen: Arbeta i Finland
Pensionsskyddscentralen: Arbetspensionssystemet i Finland
Ta hand om din säkerhet
Arbetsgivaren ska ge dig råd om vad som ska beaktas gällande säkerheten på arbetsplatsen. Arbetsgivaren måste också teckna en olycksfallsförsäkring som ersätter skada och förlust för arbetstagaren eller dennes anhöriga, om arbetstagaren råkar ut för ett olycksfall i arbetet eller insjuknar i en yrkessjukdom.
Läs mer:
Arbetarskydd.fi: Arbetarskydd på arbetsplatsen
Känn igen utnyttjande i arbetet
Arbetsrelaterat utnyttjande innebär att arbetsgivaren till exempel
  • betalar mindre lön än vad kollektivavtalet och lagen slår fast (lönedumpning)
  • inte ger arbetstagaren lediga dagar i enlighet med lagen och kollektivavtalet
  • kräver att arbetstagaren jobbar alltför långa dagar utan ersättning
  • tar pengar av arbetstagaren som ersättning för jobbet eller uppehållstillståndet
  • förbjuder arbetstagaren att bli sjukskriven
  • låter bli att ordna företagshälsovård
  • erbjuder omänskligt boende.
Arbetsrelaterat utnyttjande förekommer också i Finland. Ofta är offret en arbetstagare med utländsk bakgrund. Hen kanske inte känner till reglerna i det finländska arbetslivet eller är rädd för att förlora sin uppehållsrätt.
Om du misstänker att du har blivit utsatt för brottsligt utnyttjande av arbetskraft, kan du kontakta polisen eller Brottsofferjouren. Du kan kontakta Brottsofferjouren i förtroende och få råd om hur du kan gå vidare. Kontakta jouren via e-post (help@riku.fi) eller per telefon (även sms eller Whatsapp) på 040 632 9293.
Om utnyttjandet också innebär inskränkning av friheten, tvång, påtryckning, hot, tvång att ta på sig skuld, bedrägeri eller våld, kan det fylla kännetecknen för människohandel. Du kan kontakta Hjälpsystemet för offer för människohandel genom att ringa 0295 463 117.
Har du problem med arbetsgivaren?
Om du har problem med din arbetsgivare i en fråga som till exempel gäller lön eller andra villkor i arbetsavtalet eller kollektivavtalet, ska du först försöka diskutera frågan med arbetsgivaren. Det går att lösa många problem redan i det skedet. 
Om ni inte lyckas lösa problemet kan du fråga om råd och hjälp: 
Om du hör till ett fackförbund 
Fråga förtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäktige på din arbetsplats om råd. Om förtroendemannen inte kan hjälpa dig att lösa problemet kan du kontakta ditt fackförbunds regionkontor eller förbundets telefonrådgivning för att fråga om råd. 
Om du inte hör till ett fackförbund 
Fråga en kollega eller arbetarskyddsfullmäktige på arbetsplatsen om råd. Om ni inte lyckas lösa problemet kan du kontakta arbetarskyddsmyndigheten eller FFC:s rådgivning om spelreglerna i arbetslivet. 

Inställningar för kakor

Nödvändiga kakor

De här kakorna är nödvändiga för att tekniken på webbplatsen ska fungera, och det går inte att koppla bort dem. De funktionella kakorna är relevanta för att du till exempel ska kunna surfa på vår webbplats och för att egenskaperna på webbplatsen ska kunna användas.

Analyskakor

De här kakorna samlar endast in anonym information om hur webbplatsen används. Med hjälp av analyskakorna kan vi mäta och analysera hur vår webbplats fungerar. Vi använder de här kakorna till exempel för att veta vilket innehåll på vår webbplats som är populärt och för att försäkra oss om att besökarna hittar innehåll som är relevant för dem. All insamlad information är statistiskt material, och det går inte att identifiera personer utifrån informationen. Du kan ändå koppla bort användningen av de här kakorna när som helst.

Riktade kakor och reklamkakor

Vi kan använda de här kakorna till exempel för att göra den reklam som riktas till dig exaktare och intressantare. Kakorna kan också användas för att anpassa innehållet på vår webbplats så att det är mer intressant för dig. Insamlingen av information grundar sig på identifieringen av din webbläsare eller enhet. Om du vill kan du när som helst stänga av användningen av de här kakorna.