Övertidsarbete

Övertidsarbete är arbete som utförs utöver den ordinarie arbetstiden på åtta timmar per dag. Övertidsarbete kräver alltid att arbetstagaren ger sitt samtycke. Du behöver alltså inte gå med på övertidsarbete om du inte vill. Du kan inte heller på eget initiativ förlänga arbetsdagen, utan initiativet till övertidsarbete måste komma från din arbetsgivare. I huvudsak ska arbetsgivaren avtala om övertidsarbete med arbetstagaren separat varje gång och på förhand.

För övertidsarbete måste arbetsgivaren betala mer lön än för annat arbete. Om du jobbar mer än åtta timmar per dygn får du enligt arbetstidslagen

1) för de två första övertidstimmarna timlön förhöjd med 50 procent
2) för följande arbetstimmar lön förhöjd med 100 procent, d.v.s. dubbel timlön.

Om du jobbar mer än 40 timmar i veckan, får du lön förhöjd med 50 procent för de timmar som överskrider 40 timmar. Du kan också komma överens med arbetsgivaren om att du får ersättning för övertidsarbetet i form av avlönad ledighet.

Övertidsarbete i periodarbete har sina egna regler. Också i kollektivavtalet kan man ha kommit överens om andra bestämmelser för övertidsarbete.

Arbetstid

Arbetstiden är den tid som du använder för att utföra arbetet eller är tillgänglig för arbetsgivaren. Resor mellan hemmet och arbetsplatsen är vanligtvis inte arbetstid.

Olika branscher har olika arbetstider. Enligt lagen kan den ordinarie arbetstiden vara högst åtta timmar om dygnet och 40 timmar i veckan. I kollektivavtalen har man vanligen kommit överens om kortare arbetstid.

På arbetsgivarens initiativ kan över åtta timmars arbetspass utföras som övertidsarbete, men då ska arbetstagarens alltid ge sitt samtycke.

Heltidsarbete

Arbete på heltid, d.v.s. heltidsarbete, innebär att du jobbar hela arbetsdagen, vanligen fem dagar i veckan. Enligt arbetstidslagen är den ordinarie arbetstiden högst 8 timmar per dag och 40 timmar per vecka. I kollektivavtalen har man vanligen kommit överens om kortare arbetstid.

Deltidsarbete

Arbete på deltid, d.v.s. deltidsarbete, innebär att du bara jobbar en del av arbetsdagen eller en del av arbetsveckan. Du jobbar alltså mindre än vid heltidsarbete.

Om du är deltidsanställd har du rätt till mertidsarbete. Det betyder att din arbetsgivare kan erbjuda dig fler arbetstimmar, om du så önskar, upp till antalet timmar i heltidsarbete. Mertidsarbete är inte samma sak som övertidsarbete. Övertid är arbete som överskrider arbetstiden i heltidsarbete och för övertid ska du få extra ersättning.

Berätta för din arbetsgivare om du vill jobba fler timmar än vad som står i ditt arbetsavtal.

Mertidsarbete

Mertidsarbete är arbete som utförs utöver den arbetstid som ni har kommit överens om i arbetsavtalet. Arbetstiden får ändå inte överstiga 40 timmar i veckan. För mertidsarbete ska arbetsgivaren betala minst samma lön som för annat arbete. Du kan också komma överens med arbetsgivaren om att du får ersättning för mertidsarbetet i form av avlönad ledighet.

Mertidsarbete utförs på arbetsgivarens initiativ och för mertidsarbete krävs alltid ditt samtycke. Du kan ge ditt samtycke till mertidsarbete varje gång separat, för viss tid eller tills vidare. Ni kan också skriva in i arbetsavtalet att du ger ditt samtycke till mertidsarbete, men även då har du rätt att av grundad personlig anledning vägra ta emot mertidsarbete under de lediga dagar som har antecknats i arbetsschemat.

Om du har avtalat om varierande arbetstid, till exempel med ett nolltimmaravtal, får arbetsgivaren låta dig utföra mertidsarbete utöver den arbetstid som antecknats i arbetsschemat endast om du varje gång separat eller för en kort tid åt gången samtycker till det.

Nolltimmarsarbete

Nolltimmarsarbete betyder att arbetsgivaren inte behöver ge dig några arbetstimmar alls. Om det står i ditt arbetsavtal att din arbetstid är 0–20 timmar i veckan, är det ett nolltimmarsavtal. Om du har noll arbetstimmar får du ingen lön. Kom ihåg att om arbetsgivaren helt slutar erbjuda dig arbete, ska arbetsgivaren ge dig en skriftlig utredning av orsakerna till att arbetet minskar, om du ber om det.

Om arbetsgivaren erbjuder dig ett nolltimmarsavtal, bör du alltid försöka komma överens med arbetsgivaren om ett minimiantal timmar. Då måste du få lön åtminstone för de timmarna, även om du inte har något arbete.

Arbetsgivaren får inte erbjuda ett nolltimmarsavtal åt dig om det finns ett kontinuerligt behov av arbetskraft för att utföra det arbete som anställningen gäller.

Om du jobbar med ett nolltimmarsavtal är arbetsgivaren skyldig att med högst 12 månaders mellanrum granska hur många arbetstimmar du har jobbat. Om det förverkligade antalet arbetstimmar under granskningsperioden och arbetsgivarens behov av arbetskraft visar att din minimiarbetstid kan höjas, ska arbetsgivaren erbjuda dig en höjning av minimiarbetstiden.

Nolltimmarsavtal kallas också nollavtal och avtal om varierande arbetstid.

Skiftarbete och periodarbete

Skiftarbete eller periodarbete innebär att din arbetstid varierar. Du kan jobba vid olika tider på olika dagar. Dina skift kan vara morgonskift, dagskift, kvällsskift eller nattskift. För kvälls- och nattskift betalas kvälls- och nattarbetstillägg. Du hittar information om alla tillägg i ditt kollektivavtal.

Nattarbete

Nattarbete utförs mellan klockan 23 och 06. Skiftarbete innebär ofta att du också kan ha nattskift. För nattarbete ska du vanligtvis få nattarbetstillägg.

Nattarbete är tyngre än dagarbete och därför finns begränsningar om arbete nattetid i arbetstidslagen. Nattarbete är tillåtet endast i vissa arbeten och situationer.

Nattarbete är i regel förbjudet för personer under 18 år. Du hittar närmare anvisningar om nattarbete i kollektivavtalet i din bransch.

Arbetstidsförkortning

Arbetstidsförkortning eller så kallad pekkasledighet innebär att arbetstiden minskar från lagenliga 40 timmar per vecka till nuförtiden helt vanliga 37,5 timmar per vecka eller 36,25 timmar per vecka i skiftarbete. I vissa kollektivavtal han man avtalat om arbetstidsförkortning.

Arbetsskiftsförteckning

Arbetsgivaren ska göra upp en arbetsskiftsförteckning, d.v.s. en arbetsskiftslista eller ett arbetsschema. I arbetsskiftsförteckningen anges

när arbetsskiftet börjar (dag och klockslag)
när arbetsskiftet avslutas (dag och klockslag)
raster som ingår i arbetsdagen, d.v.s. vilotider
lediga dagar.

Du ska få arbetsskiftsförteckningen senast en vecka innan arbetsveckan börjar.

Kontrollera också vilka bestämmelser om arbetsskiftsförteckningen som finns inskrivna i ditt kollektivavtal.

Skriv alltid ner när och hur många timmar du har jobbat. Spara också arbetsgivarens arbetsskiftsförteckning – du kan till exempel ta en bild av den med din mobil.

Den egna arbetstidsbokföringen är viktig. Med hjälp av den kan du kontrollera att din lön har betalats rätt. Om det uppstår en tvist mellan dig och arbetsgivaren om lönen eller något annat i anställningsförhållandet, bevisar din egen arbetstidsbokföring hur mycket du har jobbat.